Kategori: Hälsa

4 tips för att minska stress

den 11 november, 2015

Stress är en fiende som vi alla känner till väl. Även om inte all stress är negativ, så är den negativa stressen något som påverkar oss alla, och kan bero på en mängd olika saker. Det kan vara problem med en anställd, att budgeten inte går ihop, kunder som inte betalar i tid, eller något av privat natur. Stressen kan påverka både dig som person och företaget på ett ofördelaktigt sätt. Här nedan följer fyra tips för att minska stressen.

Tacksamhet

Gör en lista över alla saker som du är tacksam för i ditt liv. Läs den på morgonen direkt efter att du vaknat, innan hjärnan har börjat vandra iväg till arbetsplatsen, och innan de första negativa tankarna hunnit leta sig fram i ditt medvetande. Detta hjälper dig att få ett större perspektiv på din tillvaro, och hjälper dig att komma ihåg vad som verkligen är viktigt i ditt liv och även på din arbetsplats. Förhoppningsvis ger detta dig bättre förutsättningar att tackla dagens utmaningar på bästa sätt och styrkan att göra det bästa av din situation.

Se möjligheterna

Påminn dig själv om att till synes negativa händelser kan visa sig leda till någonting riktigt bra. Det är viktigt att komma ihåg att man inte alltid ser hela bilden från sin position. När något inte går enligt planerna tenderar vi att automatiskt se det som ett problem, men så behöver verkligen inte vara fallet. Livet förändras konstant vare sig vi vill det eller inte, ibland till det sämre, men det kommer även att gå åt rätt håll. Kanske är just dagens negativa händelse startskottet för en positiv utveckling, trots att du inte kan se det just nu?

Självmedvetenhet

Det är inte självklart att vi märker när stressen påverkat oss negativt. Ibland påverkar den oss till att bli mer negativa, snarstuckna, och låsta vid stela tankesätt utan att vi själva reflekterar över det. För gärna anteckningar över ditt arbete, händelser, och dina reaktioner över detta. Över en längre tid kanske du hittar tydliga mönster, vilket ger dig möjlighet att förändra beteenden och tankemönster till det bättre.

Glädjeämnen

Försök att några gånger per dag göra något som får dig att känna glädje.  Det kan vara väldigt små saker, som att tala med en person du tycker om, läsa roliga historier, eller något annat som du föredrar. Sprid ut stunderna under dagen från morgon till kväll så att du känner glädjen med jämna mellanrum. Detta hjälper dig att bibehålla en känslomässig balans, vilket kommer att klara av dagens svårigheter på ett bättre sätt.

Mötesbranschen

Vi fokuserar på ledarskap, personlig utveckling, affärer och professionella möten. Med örat mot marken bevakar vi trender inom dessa fält och publicerar nyheter, artiklar, reportage och tips för bättre företagande.

mötesbranschen.se/

Så undviker du att bli utbränd

Av Mötesbranschen

den 4 november, 2015

i Hälsa

Inte sällan talas det om utbrändhet och att personer ”går in i” den berömda väggen inom de flesta branscher. Ofta upptäcks den totala utmattningen inte förrän det är för sent. Dock finns det varningsklockor som ringer innan dess. Genom att känna till dessa kan du förhoppningsvis undkomma att bli utbränd.

Termen som vi gärna använder oss av i dag är utbrändhet. Dock har forskare kommit med rådet att undvika begreppet utbrändhet. Anledningen är att termen ”burnout” som under 1960-talet brukades av psykologer och psykiatriker i USA inte riktigt stämmer överens med direktöversättningen utbrändhet. Genom att benämna utmattningen som utbrändhet låter det som om att det inte är möjligt att återhämta sig igen och komma ur tillståndet. Visserligen är det ofta en lång process för att bli frisk igen – därför används främst benämningen utmattningssyndrom och utmattningsdepression numera då en diagnos ställs.

Vad innebär utmattningssyndrom?

Livet och vardagen är som bekant inte alltid en dans på rosor. Det dyker upp situationer som skapar stress och detta är någonting du skall vara uppmärksam på. Människan är kapabel till att hantera en viss mängd stress men det innebär också att tid för återhämtning krävs. Skulle du däremot inte balansera din stressnivå med tid då du kan återhämta dig under en längre period kommer din kropp att reagera. Den för höga stressnivån innebär att kroppen skickar ut signaler som du bör uppmärksamma.

Skulle du ignorera dessa signaler och fortsätter i samma tempo och mönster kommer du att känna dig allt tröttare vilket leder till en större risk för inte bara fysisk utmattning utan även psykisk utmattning. För att förenkla detta händelseförlopp kan utmattning ses som det sista steget av stress. Både kropp och själ har tagit skada och det kan betyda en lång väg tillbaka med rehabilitering. För att du ska diagnostiseras med utmattningssyndrom har du lidit av minst en påfrestning under minst sex månaders tid enligt Vårdguiden.

Hur blir man utmattad?

Anledningen till att du drabbas av utmattningssyndrom kan bero på både påfrestningar i arbetslivet och i privatlivet. I dag innebär de flesta arbeten relativt högt tempo och det leder inte sällan till att många känner press. Skulle du arbeta med någonting som stjäl din energi och kraft utan att ge dig lika mycket tillbaka kan det innebära att du så småningom blir utmattad. Likaså kan situationer i privatlivet påverka dig så som till exempel dödsfall, sjukdom, en separation, att vara arbetslös under en lång tid eller andra psykiskt påfrestande händelser.

När det sker svårigheter i livet som egentligen behöver bearbetas väljer många att arbeta ännu hårdare än förut och trycker på så sätt undan känslor och behov. Även om energin och kraften egentligen är slut och batterierna behöver laddas.

Symtomen – dina varningsklockor

Som tidigare nämndes sänder kroppen ut olika signaler då stressnivån blir för hög och du inte återhämtar dig ordentligt. Det är viktigt att vara uppmärksam på dessa. På så sätt kan du ta tag i problemet i ett tidigare skede istället för att det går så pass långt att du till slut faktiskt lider av utmattningssyndrom.

De symtom du kan märka av är både kroppsliga och psykiska och innan sjukdomen bryter ut brukar det vara vanligt med stressrelaterade besvär som pågått under en längre tid.

Trötthet – De flesta upplever en enorm trötthet som inte försvinner genom vanlig vila. Energinivån är i botten och orken finns inte längre. Du känner dig helt enkelt utmattad.

Sömnproblem – Även om du känner dig otroligt trött har du ändå svårt att somna på kvällarna. Du kan också vakna flera gånger om under natten.

Känslostormar – Utmattningssyndrom påverkar också känslolivet negativt. Du kan känna dig irriterad lättare liksom du är nedstämd och känner dig orolig. Ångest hör inte heller till ovanligheterna.

Ökad smärt- och infektionskänslighet – I vissa fall kan utmattningssyndrom också påverka din känslighet för smärta och den ständiga tröttheten påverkar ditt immunsystem till att bli sämre.

Ovanstående symtom kallas för somatiska och de inkluderar förutom de nämnda även muskelproblem och mag- och tarmproblem. Sedan finns det även kognitiva symtom som du kan märka av. Det kan röra sig om exempelvis:

Tankemässiga – Minnet försämras och du har svårt att koncentrera dig. Du kan även känna svårigheter att ”tänka klart”.

Kroppsliga – Du kan uppleva fysiska problem så som förstoppning, värk, högt blodtryck och att du blir mer känslig för ljus, ljud och lukter. Din stresstolerans är också väldigt låg.

Utmattningssyndrom innebär att din förmåga att prestera försämras och därmed drabbas många också av skuldkänslor i samband med utmattningen. Det i sin tur påverkar många till att känna sig misslyckade och nedstämda. Du är fysiskt och känslomässigt tömd på energi och du kan till och med drabbas av ångestattacker. För vissa kan utmattningssyndromet trigga i gång en depression – utmattningsdepression. Vanligtvis brukar insjuknandet liksom ”smyga sig på” och just därför är det bra att vara medveten om vilka varningssignaler som finns.

Söka vård och behandling

Upplever du att du har eller är i riskzonen för att drabbas av utmattningssyndrom ska du se till att du tar kontakt med din vårdcentral för att få tala med en läkare eller företagshälsovården. Du kan även ta upp din situation med din chef. Skulle chefen inte lyssna på dig kan du kontakta skyddsombudet eller ditt fackförbund.

När utmattningssyndrom behandlas tar man hänsyn till de besvär just du har och anpassar därefter behandlingen. Dock brukar rehabiliteringen ofta innebära olika former av motion, samtalsterapi och stresshantering för de flesta. För att återhämta sig behöver du arbeta med dina tankemönster och rutiner. Det kan också innebära att du är tvungen att förändra din livssituation och justera hur du arbetar. En del kan också behöva behandling med hjälp av läkemedel.

Minska risken att drabbas

Om du vill minska risken att drabbas av utmattningssyndrom handlar det kort och gott om att du tar dig tid för återhämtning. Oavsett hur stressig din livssituation/arbetssituation är för tillfället måste du tvinga dig själv att helt enkelt ta det lugnt och ladda upp med ny energi. Alla gör det på olika sätt – det kan vara genom att vila på soffan, sova ordentligt, träna och spendera tid med de närmaste. Men ju tidigare du uppmärksammar symtom på utmattning desto tidigare kan du förebygga att utveckla utmattningssyndrom.

För hur länge du exponeras för stress spelar en avgörande roll för hur snabbt du kan återhämta dig. Skulle du utsätta dig för långvarig stress kan det röra sig om månader eller till och med år innan du blir pigg och kry igen.

Källor:

Wikipedia – Utbrändhet
Utmattningssyndrom
Utbrändhet och utmattning
Syndrom vid utmattning

Mötesbranschen

mötesbranschen.se/

8 tips för bättre sömn och återhämtning

Av Mötesbranschen

den 29 oktober, 2014

i Hälsa

Det finns en direkt koppling mellan god hälsa och sömn. Om vi nonchalerar sömnbehovet och till varje pris håller oss vakna ökar risken för bl.a. diabetes, depression, övervikt och stress. Det finns en stor grupp individer som har besvär med insomnia och som helt enkelt inte kan hitta lugnet som krävs för att somna om nätterna. Enligt Kristen L. Knutson[1] förekommer vanemönster, som vi inte är medvetna om, vilka kan förstöra sömnen. Oavsett varför vi sover dåligt reagerar kroppen på samma sätt. Vi blir tröttare, orkeslösa, tappar initiativkraften och blir lättare sjuka. För att komma ur invanda mönster och lära sig att sova bättre, finns en uppsjö rekommendationer och tips!

Vårt sömnbehov kan variera under perioder i livet men att under en längre tid sova för kort eller dåligt kan vara direkt skadligt. Genom åren har det kommit flera rön och myter om sömn och hur man skall göra för att komma tillrätta med problemet. I det stora antalet råd och tips finns dock både sanning och irrläror. Debatten kring sömnen är aktiv och en hel del information finns att hitta. För många är dock konkreta tips vad som krävs för bättre sömn.

Här finns några enkla tips för dig som vill hitta sunda rutiner för större välmående och energi.

1. Förbered dig varje natt

En viktig del av sömnförbättring handlar om att förbereda sig. Befinner vi oss i ett upplyst rum, eller sitter vid en dator, luras kroppen att det är dag och försöker anpassa sig därefter. Har du problem med insomning kan du ha glädje av att visa kroppen att det börjar bli natt. Stäng av TV och dator en timme innan du skall lägga dig. Dämpa belysningen och gör iordning kläder och väska för morgonen. Dels visar du kroppen att du närmar dig sängen, samtidigt som du minskar stressen genom att ha förberett morgondagen.

2. Mindre koffein och alkohol

En vanlig bov när det gäller sömn är dryck. Sverige är ett land med hög kaffekonsumtion och för vissa är det vinglaset efter middagen eller den sena kaffekoppen som hindrar sömnen. Alkohol kan göra oss trötta och bidra till insomning, men dessvärre är det sämre sömnkvalitet och för vissa även uppvakning nattetid.

Kaffe är en intressant faktor i och med att den kan förhindra insomning med också användas för att underlätta. De som har en hög koffeinkonsumtion kan få mycket stora insomningsbesvär om de har utsättningssymptom. En kopp kaffe stillar abstinensen och hjälper individen att somna[2] även om sömnen kan bli något sämre. En powernap kan dock vinna stort på koffein! Vid konsumtion utkämpas en maktkamp mellan ämnet adenosin, vilket vid insomning samlas i hjärnan, och koffein. Därför känner vi av koffeinet efter 30 minuter i samband med att vi vaknar efter en powernap[3]. Även om det finns avvikelser är det i allmänhet bra att avstå kaffe innan sömn.

3. Sänk temperaturen

Under sömnen sjunker vår kroppstemperatur och att sänka temperaturen i sovrummet kan hjälpa kroppen att varva ner för natten. Vädra sovrummet ordentligt innan du går och lägger dig, eller se till att vrida ner elementen.

4. Invänta tröttheten

Om du ligger och vänder dig i sängen för att du inte kan somna, är det bra att gå upp igen. Det är lätt att jaga upp sig över att man verkligen behöver- och vill somna även om det inte verkar fungera. Vädra rummet och gör någonting annat en stund. Lägg dig först när du är riktigt trött för att vänja kroppen vid att sova när du väl lägger dig. Att stirra på klockan och räkna ut hur länge du försökt och hur snabbt du måste somna för att bli utvilad är en dålig vana.

5. Rutin

I mångt och mycket är vi vanepersoner som gärna följer mönster. Kroppen lär sig snabbt vad den skall förvänta sig vid olika tider om det finns rutin. Att ligga kvar i sängen en ledig dag kan vara fantastiskt men för sömnen är det mindre bra. Gå upp vid samma tid varje dag så kan du lära kroppen att använda natten för återhämtning innan klockan ringer. Mat och sömn vid regelbundna tider kan göra skillnad och underlätta insomning och vila.

6. Mörkt och tyst

Vissa tycker om att somna framför Tv:n och andra har en nattlampa. Oavsett vilken ljuskälla det rör sig om, är det bättre att släcka ner helt! Hjärnan reagerar på allt ljus och för att sova djupt och bra krävs mörker och stillhet. Förbered dig en timma innan du skall sova med att släcka ner i bostaden till mysbelysning. När du går in för att sova bör det vara helt mörkt. En tung rullgardin kan underlätta om du annars får in gatlyktors ljus i rummet.

7. Träning

Nästan oavsett vad man vill åstadkomma kroppsligt är träning en viktig komponent! Genom att träna kroppen ökar du behovet av sömn och kroppen blir av med stress genom ansträngning. Att träna alldeles innan sömn kan vara kontraproduktivt men avslutar du träningen några timmar innan sänggående har du stora möjligheter att sova bättre än tidigare.

8. Var konsekvent

Vissa rekommendationer är enklare att följa än andra och några kanske känns fullt naturliga. Att sova bättre handlar sällan om att hitta en unik metod utan om att vara konsekvent. Det svåraste kan vara att följa råd och att ge det tid! Använder du dessa tips och ser till att följa varje rekommendation under en kalendermånad ökar dina chanser till djup sömn och bättre hälsa.

Missa inte artikeln 6 vanliga symptom för utbrändhet

Vi kommer att skriva mer om stress och arbetsmiljö så missa inte att ansluta er till nyhetsbrevet!

[1] PhD, bitr. professor och sömnspecialist. University of Chicago’s Department of Medicine.
[2] caffeineinformer.com
[3] sömn.se/nyhetsinlagg/kaffe-gor-tuppluren-effektiv

Mötesbranschen

mötesbranschen.se/

Mindre stress i 8 steg

Av Mötesbranschen

den 24 oktober, 2014

i Hälsa

Oavsett var gränsen mellan destruktiv- och konstruktiv stress dras, är det viktigt att inte tappa kontrollen fullständigt. Det finns många varningstecken att uppmärksamma när man börjar närma sig en skadlig nivå även om det ofta kan kännas enklare att nonchalera dessa. För att minska stressen i tillvaron behöver man rannsaka sig själv och identifiera orsaken. Dock kan relativt enkla förändringar göra skillnad och innebära att man behåller fotfästet när man annars kunde slitit ut sig totalt. Mötesbranschen tar upp 8 tekniker som kan bidra till en mer harmonisk tillvaro.

Stress är någonting individuellt och kan se olika ut för olika personer. Dessutom finns det ingen konkret gräns för när stress uppkommer. Att förstå vad stress är, kan underlätta när man vill hitta balans och bli stressfri. Kort sagt är det bra att veta vad man vill uppnå fysiskt med de tekniker man tillämpar.

Kroppen har ett konstant aktivt system för stress. Det innebär inte att vi per definition är stressade, utan att kroppen bevakar vad som sker och är beredd att sätta igång maskineriet när den upptäcker stressfaktorer. I praktiken innebär stresstillståndet att kroppen gör sig beredd att slåss eller fly. Omställningen går snabbt och börjar i hjärnan genom att det sympatiska nervsystemet aktiveras. Därefter utsöndras så kallade stresshormon, adrenalin, noradrenalin och kortisol. Dessa hormon påverkar en rad funktioner i kroppen. Bland annat minskar ämnesomsättningen och kroppens återhämtning, hjärtat slår allt fortare, smärttröskeln höjs, sömnbehovet minskar.. Allt för att du skall kunna ta hand om det upplevda hotet (oavsett om ett hot finns eller inte). När stressnivån minskar återtar parasympatiska nervsystemet kontrollen och kroppen återhämtar sig. Befinner man sig i konstant stress återhämtar sig inte kroppen och man bränner ut sina resurser.

De flesta rekommendationer om stresshantering och hälsa är allmänna och enkla att ta till sig. Samtidigt är dessa till synes enkla strategier effektiva om de används regelbundet. Även om dessa tips kan göra stor skillnad, ersätter de inte den professionella hjälp som kan behövas för den som varit stressad under lång tid och som redan är utbränd. Å andra sidan är de ett komplement som kan underlätta och minska riskerna för att halka in i destruktiva banor.

1. Identifiera dina stress-triggers

Ju oftare vi gör någonting desto snabbare blir vi på att återupprepa. En situation som framkallat känslor av stress kan vara svår att hantera utan att omedelbart återfalla i gamla reaktioner. Genom att identifiera vad som gör oss stressade, kan vi hitta sätt att ändra vårt beteende, situationens villkor, eller kanske till viss del helt undvika det som resulterar i stress.

Det finns olika former av stress-triggers och vanligtvis delas de in i

Fysiska
Psykiska
Sociala

Fysiska kan handla om allt ifrån buller till ljus eller övrig fysisk input. Miljöer med hög ljudvolym eller stark lysrörsbelysning kan för vissa innebära stress.

Psykiska rör sig om upplevelser. Höga krav, känslor av otillräcklighet, brist på kontroll eller generell osäkerhet kan trigga kroppens stressreaktion.

Sociala faktorer kan bland annat vara relationer, inkomst, självbild eller närområde.

2. Frisk luft

Det finns många argument för att gå ut och ta en promenad, eller helt enkelt befinna sig utomhus. Solljuset påverkar både psyke och kropp. Dessutom krävs minst 30 minuter dagsljus för att upprätthålla D-vitamintillverkningen i kroppen. Dagsljus är framförallt viktigt under mörkare tider som höst och vinter. Varför inte äta lunch utomhus eller ta en promenad under dagen?

3. Relationer

Ta dig tid att umgås. Det är vanligt att isolera sig under stressperioder men försök att ta dig ut och träffa andra människor. Vänner, bekanta, familjen eller sociala plattformar som föreläsningar, gruppträning eller konserter. Detta kan bidra till nya intryck och ett avbrott från vardagen. Detta i sin tur påverkar sinnesstämning och kroppens återhämtningsförmåga.

4. Meditation

Det är viktigt att hitta lugnet när man vant sig vid stress. Andningsövningar och sång är bra rutiner som hjälper kroppen att slappna av genom självkontroll. Sedan ett antal år kan man dessutom få körsång som friskvårdsaktivitet på ett antal företag. Meditation hjälper till när man vill komma ner i varv och det finns åtskilliga forskningsresultat som visar att meditationen snabbt minskar stresshormonen i kroppen.

5. Träning

Detta är kanske en av de mest omtalade teknikerna för att minska stress men det är också en av de mer effektiva. Fysisk aktivitet minskar stress och utsöndrar belöningshormon som hjälper dig att må bättre! Det finns många träningsformer att utvärdera och vad du än väljer är det positivt för kroppens stressnivå.

6. Sömn

Att sova ordentligt kan kännas enklare sagt än gjort. För andra är det någonting självklart. När man sover återhämtar sig kroppen och gör sig redo för en ny dag. När man upplever stress minskar sömnbehovet och det kan vara svårt att komma till ro även när man vill få sova. Det kan underlätta att varva ner en timme innan sängen. Undvik TV och för mycket intryck utan låt kroppen sakta förstå att du går in för sömn. Vi har olika sömnbehov, men en tumregel är att försöka sova omkring 8 tim.

7. Ta kontroll

Ett viktigt steg i arbetet med att hantera stress är att bestämma sig för att göra det! När man försöker använda sig av tydliga metoder för stressminskning och är beredd att göra förändringar i tillvaron, ställer man in kroppen på någonting nytt. Besluta dig för ett antal stressåtgärder och följ dessa regelbundet en tid för att se utveckling. Det kan vara till hjälp att skriva dagbok för att efter en tid kunna se tillbaks och få en bild av vad som hänt sedan man började.

8. Ät bättre

Om du är som de flesta med stressproblem, är det inte ovanligt att mat och sömn kommer i sista rummet. Regelbundna måltider med rätt näringssammansättning hjälper kroppen att fungera optimalt och kan bidra till minskad stress. I kombination med träning och sömn är kosten en viktig del i helheten för bättre stressnivå och harminsk tillvaro.

Missa inte artikeln 6 vanliga symptom för utbrändhet

Vi kommer att skriva mer om utbrändhet, stress och arbetsmiljö så missa inte att ansluta er till nyhetsbrevet!

Mötesbranschen

mötesbranschen.se/

6 vanliga symptom för utbrändhet

Av Mötesbranschen

den 6 oktober, 2014

i Hälsa

De flesta har en relation till stress och flertalet har vid ett eller annat tillfälle känt sig jagad av to-do listor, möten, resultat och krav. Vi har succesivt höjt ribban för vilken stressnivå som är acceptabel och för många är kortare stress någonting bra! Kravet för att stress skall kunna vara positiv är dock att man därefter varvar ner och får möjlighet att återhämta sig. Stressproblematik under lång tid, är destruktivt och kan övergå till utbrändhet, hälsorisker och dysfunktionalitet i vardagen.

När man blivit utbränd krävs det åtskilligt arbete för att komma tillbaks igen. Det tempo man vant sig vid är omöjligt att hålla och för vissa är mindre saker som att gå till affären, någonting som kräver en hel dag av förberedelser. Sett till konsekvenserna av långvarig stress är det svårt att försvara den arbetsbelastning och tillvaro man vant sig vid under flera år av stress. Samtidigt är det svårt att bryta vanor. Någonting man bör ha med sig, är att man inte behöver vara entreprenör eller VD för att bli utbränd. Stress är någonting individuellt och handlar sällan bara om belastningsvolym.

Här beskrivs några vanliga symptom på att man håller på att bränna ut sig. Är du i riskzonen finns åtskilliga tips för hur man kan förebygga- och hitta en hälsosam livsstil!

1. Karriär och fritid

För den som lever under konstant stress är det vanligt med en diffus gräns mellan karriär och fritid. Jobbet följer med hem efter arbetstid och man kommer på sig själv med att ha tankarna i jobbet även när man är ledig. Även om detta inte nödvändigtvis behöver indikera att man närmar sig stressjukdomar har många drabbade denna upplevelse. När du aldrig kommer hem från jobbet och får vila, förbrukas dina resurser snabbt vilket ökar risken för utbrändhetssituationer.

2. Sista rummet

De flesta är överens om att kost, vila, aktiviteter och träning behövs för att man skall må så bra som möjligt. När man befinner sig i riskzonen för utbrändhet och har stort behov inte minst av återhämtning och näring tenderar flertalet att helt bortprioritera dessa båda. Trötthet motverkas med vilja och koffein. Hunger med snabba kolhydrater. När arbete eller någonting annat blir viktigare än att ta hand om sin hälsa, kan det vara bra att reflektera kring situationen och utvärdera ifall man behöver förändra någonting i vardagen.

3. Enstöring

Det finns ingen regel om att man behöver umgås med sina vänner så fort man är ledig. Samtidigt finns det studier som visar en tendens att bortprioritera sociala relationer när man är under långvarig stress. Det är viktigt att se till alla sina behov. Om man under lång tid undviker interaktion, kan det vara ett tecken på att man behöver fundera över vardagen.

4. Sömnproblem och hastig andning

När man är van vid att stressa igenom dagarna med hjärtat i halsgropen och magsyran strax därunder kan sömnen utebli. Det är viktigt med återhämtning och utan sömn fungerar vi dåligt. Hela nätter av arbete kan för vissa vara genomförbart vid något tillfälle men att ständigt jobba mot sömnen resulterar sällan i bästa resultat. Dessutom sliter man på kroppen och dess reserver. Om du har svårt att somna kan du försöka med avslappningsövningar och se till att verkligen lämna jobbet när du går hem. Tillfälliga sömnbesvär är inte ovanligt men om det är vanligt och inte går över kan det vara dags att utreda varför.

5. Allting omedelbart

En vanlig signal om att man är stressad är att man inte har tid att göra en sak i taget. Ofta kan det röra sig om att man känner sig jagad och vill ha gjort allting samtidigt. Risken med att jobba simultant med flera uppgifter är att ingenting blir riktigt klart och att man i slutet av dagen har ägnat flera timmar åt att inte få någonting gjort. Kroppen är inte så intresserad av yrkesresultat och blir precis lika trött oavsett om prestationerna innebar seger eller förlust. Händer detta regelbundet är det en indikation på utbrändhet eller att du har för stor belastning.

6. Depression

Känslor av olust och nedstämdhet är bland de vanligare symptomen på utbrändhet. Sådant man brukade uppskatta känns inte längre roligt, man äter mer eller mindre än vanligt, isolerar sig eller blir ledsen. Depressiva känslor är individuella och kan variera. Vissa perioder är det vanligare än annars med dessa känslor och årstidsdepressioner kan utlösas även om man inte upplevt detta förut. I kombination med hög belastning och stress ökar risken för utbrändhet om man inte får hjälp eller hittar sätt att hantera vardagen.

Även om man är van vid hög arbetsbelastning och vet med sig att man kan hantera stress, är det bra att vara uppmärksam. Det är enklare att förebygga än att komma tillbaks efter sjukdom!

Vi kommer att skriva mer om utbrändhet, stress och arbetsmiljö så missa inte att ansluta er till nyhetsbrevet!

Mötesbranschen

mötesbranschen.se/

Så gör du för att koppla av!

Av Mötesbranschen

den 26 juli, 2014

i Hälsa

Även om stress anses vara en folksjukdom och någonting man bör sky som pesten, finns det belägg för att kortvarig stress är någonting positivt. Vid intensiva arbetstoppar utsöndras adrenalin och noradrenalin som hjälper oss att kämpa oss igenom barriären och komma i mål. För att det skall röra sig om positiv och konstruktiv stress är det dock viktigt att kroppen och hjärnan får återhämta sig.

Det finns inte någon vedertagen och fullt analyserad definition av stress. De flesta har en bild av stress som bygger på mer eller mindre rationell fakta. Kopplingen till hög arbetsbelastning är svår att motbevisa, men samma effekter kan uppnås av psykisk press utan någon yttre observerbar press. Bilden av entreprenörer och styrelsepersoner med en burk Losec i ena handen och en telefon mot örat, är allmänt spridda. Kanske är det till och med så att ledarpersoner oftare än andra tar på sig för stora åtaganden? Dock förekommer dessa symptom och problem även hos anställda och förtroendevalda.

Den som redan gått långt in i stress och utbrändhet kan behöva hjälp att komma ur hjulspåren. Hör med företagshälsan eller ta kontakt med vårdcentralen. Skulle du inte ha drabbats i större omfattning, kan enkla övningar hjälpa dig tillbaks till god sömn, bättre återhämtning och större tillfredställelse.

1. Utvärdera

Känner du till vad som gör dig stressad?

De flesta har svårt att rannsaka sig själva vilket innebär att stressen har sitt eget utrymme och sällan konfronteras. Gå igenom din vardag och fundera på vad som orsakar dessa känslor. När slår hjärtat snabbare än annars och vilka situationer framkallar nervositet?

2. Gör upp

Det kan kännas omöjligt att bryta mönster och att släppa kontrollen. Samtidigt kommer du tveklöst att tappa styrfart om du går in i en depression eller drabbas av utbrändhet. Kanske går det att lämna vissa åtaganden eller lämna över arbetsuppgifter till andra? Ge dig själv tid att koppla av i den mån det går. Kan du bara frigöra en halvtimma om dagen är detta vad du har att utgå ifrån. Det är mer än tidigare!

3. Börja med vardagen

Har du förutsättningar att hantera stor belastning?

För att kroppen skall kunna ta sig an tunga uppgifter behöver den optimala förutsättningar. Sömn, kost, motion, vila. Ifall du vägrar att ta hänsyn till kroppens behov, är det som att försöka starta trasig bil utan bränsle och batteri. Även om det är svårt att hinna med en lunch eller att orka laga middag och frukost, är detta någonting som går att föra in i vardagen. Du har faktiskt inte något annat val!

4. Koppla ur

Även om du vill vara anträffbar och på hugget, är det viktigt med tid för vila. Stäng av telefonen, lämna datorn och undvik att fylla tomrummet med hushållssysslor. Du har kanske glömt hur tystnaden låter och hur det känns att inte vara anträffbar.

5. Sätt punkt

En orsak till stress är beslut som skall tas och samtal som skall genomföras. Ta ett beslut och gå vidare. Det gör ingenting om beslutet är dåligt och behöver göras om vid ett senare tillfälle. Viktigt är att du kan släppa fokus och ägna dig åt annat. Har du en hel kalender av sådant som fått vänta till imorgon kan du sätta upp en lista över när du skall göra vad och hålla dig till denna! Tids nog har du tagit dig igenom en hel del.

6. Avsluta dagen

Det är vanligt att springa från jobb till dagis, hem eller aktiviteter. Se till att du har avslutat dagen och att du mentalt lämnar arbetet när du går ut från kontoret eller arbetsplatsen. Det blir sällan några resultat av att bära med sig en oro för morgondagen.

7. Träna

Att kroppen behöver fysisk aktivering är inte någonting nytt eller konstigt. Att man inte hinner träna under veckorna för att sedan bli hurtig lördag morgon i en timma, hjälper inte. Den tid du lägger på gym eller i motionstid får du tillbaks genom bättre fokus och högre energinivå. En halvtimma om dagen räcker gott för att minimera negativ stress.

8. Skratta och andas ordentligt

Det kanske är svårt för dig att skratta högt när stressen hopar sig. Samtidigt är detta en medicin som bevisligen hjälper! När du andas eller skrattar får diafragman jobba hårt. Den masserar kroppen inifrån och främjar kroppens välmående. Syreupptagningen ökar och endorfiner utsöndras parallellt med att stresshormonet tydligt kan sjunka.

9. Planera

Ok! Det är tjatigt att få läsa samma tips om och om igen, men har du försökt att ge dig hän åt planering? Se till att avrunda arbetet med att planera nästa dag. När du kommer till jobbet har du klart för dig vad som behöver utföras och du kan steg för steg ta dig i mål. Odefinierat arbete kan aldrig bli färdigt.

Mötesbranschen

mötesbranschen.se/

Bättre hälsa och produktivitet

Av Mötesbranschen

den 26 juli, 2014

i Hälsa

Varje företag har incitament att jobba med friskvård och hälsa. Först och främst är det viktigt att värna sina medarbetares välmående, men det handlar också om produktionstakt, vikarier och kostnader som en direkt följd av sjukfrånvaro. Erbjuder ni gymkort till alla medarbetare och hoppas att var och en tar ansvar för sin hälsa, eller tar ni aktiv del i friskvårdsarbetet?

Några enkla åtgärder är allt som står mellan er och fördelarna med en stark och drivkraftig verksamhet som håller produktionstakten uppe hela året. Du förstår säkert varför friskvård är en smart investering, men får du utdelning från satsade kronor?

1. Alla skall med

Denna gamla klyscha har en poäng när det kommer till friskvård och företagshälsa. De som välkomnar friskvårdsinsatser är i allmänhet de som har bäst träningsrutin och som regelbundet motionerar. Deras hälsa är i allmänhet god och kommer att vara så även om ingen friskvårdsersättning utgår.

De med sämre vanor och en ovilja att träna, kommer med all sannolikhet att avstå även om träningskort erbjuds. Se till att utforma er friskvård på ett sätt så alla kan ta del av möjligheten. Varför inte satsa på ett par olika alternativ där det mest grundläggande handlar om en enkel promenad en gång i veckan? Att sätta upp gemensamma mål eller personliga hälsokontroller kan också göra sitt.

2. Regler

En tanke med friskvård är att alla skall få ta del av denna. Om du vill erbjuda en sådan möjlighet måste alla anställda få samma möjlighet att delta. Skulle du endast rikta satsningen mot några, kommer de förmånsbeskattas. Vidare är det viktigt att alla tillfrågade har anställning. I ett bolag var du inte är anställd (som ägarperson i HB bl.a.) har du inga möjligheter till friskvård för dig själv. Dock för anställda.

Det finns begränsningar för hur mycket det hela får kosta och vad för aktiviteter som avses. Segling, golf och annat som är dyrt och avancerat, täcks i allmänhet inte av friskvårdsavdrag. Gym-kort, yoga, gruppträning etc. är dock exempel som går bra att välja.

3. Massage

Även om friskvård ofta förknippas med träning och motion, är detta inte den enda formen av friskvård man kan satsa på som företag. Det finns många som lider av rygg- och ledbesvär till följd av en icke-ergonomisk arbetsställning eller frekvent snedbelastning. Massage är någonting som kan mjuka upp och förebygga en rad problem. Givetvis skall detta helst kombineras med fysisk träning, men även som fristående insats kan massage hjälpa till med såväl rehabilitering som förebyggning.

4. Föreläsningar

Den som hellre vill jobba med motivationshöjande insatser har allt att vinna på att ta in föreläsare. En heldagskonferens om kropp och hälsa är någonting som kan inspirera till fortsatt träning eller bättre vanor. Fördelarna med fysisk motion och bra kost har bevisats i många studier och att börja träna är inte så komplicerat för den som har viljan!

En initial satsning kan vara att stå för lunchen en gång i veckan. Se till att kosten är varierad och nyttig! Genom att föregå med gott exempel och sätta upp riktlinjerna för hur man kan äta nyttigt och ta hand om sin kropp, kan företaget vinna anseende, frisk personal och bättre produktion.

Mötesbranschen

mötesbranschen.se/