Åtskilliga böcker, föreläsningar och teorier gör anspråk på att ha kartan till individuell framgång. Minst lika många kan också visa vägen till hur man får sin verksamhet att blomma. Det är fullt möjligt att dessa teorier har fungerat ypperligt för några personer, men som en allmänmänsklig vägbeskrivning finns det åtskilliga fallgropar och variabler som behöver tas med i beräkningen.

Abraham MaslowAbraham Maslow, 1908-70, är en av psykologins mer omtalade namn och han är också den person som avtäckt en av de mest välkända teorierna om individens utveckling och väg till lycka. Viss kritik har riktats mot denna hypotes, men vi avvaktar för stunden med denna kritik och tittar närmare på teorin om människans behov.

Behovstrappan

Maslows behovstrappa bygger på observationer där han visar på en korrelation mellan olika individers beteenden och behov. Enligt Maslows teori följer alla människor samma trappa och vi kan omöjligt ta oss vidare till nästa steg innan vi uppfyllt de behov som korresponderar med de lägre stegen.

En redogörelse för behovstrappan (nerifrån och upp) ser ut såhär – Primära behov:

  1. Fysiska behov
    Dessa innefattar alla rent kroppsliga behov. Mat, luft, vatten, sex för att nämna några.
  2. Trygghet
    En trygg tillvaro där man inte behöver vara rädd eller på sin vakt.Sekundära behov:
  3. Gemenskap
    Relationer till sina medmänniskor. Bli del av en flock/grupp.
  4. Uppskattning
    Känslan av att man tillför någonting och har en kompetens.
    Behovet av att fylla en viktig funktion.
  5. Självförverkligande
    Utvecklas förbi de grundläggande behoven och nå sin mänskliga potential.

Enligt Maslows tanke har vi en inneboende strävan efter att utvecklas och tillgodose fler behov. Dock behöver vi ha fått våra mest grundläggande behov tillfredsställda för att kunna ta oss vidare mot översta steget.

Företagsutveckling

Även om behovstrappan har kritiserats, vilket vi återkommer till, och den handlar om personer istället för verksamheter, finns det en hel del lärdom att ta del av i denna teori. Om vi applicerar behovstrappan på ett nystartat företag kan trappan, fritt tolkat, se ut så här – Primära behov:

  1. (Fysiska behov) Intäkter, kunder, leverantörer, kompetens
    Grundförutsättning för att kunna driva företaget.
  2. (Trygghet) Långsiktighet, kontinuitet, arbetsplats, buffert
    En förutsättning för att känna stabil mark under fötterna (I den mån man nu gör det i en uppstart)Sekundära behov:
  3. (Gemenskap) Gemensamma visioner, företagskultur, professionella nätverk
    Faktor som inkluderar företaget i ett sammanhang. Någonting större.
  4. (Uppskattning) Goda vitsord, regelbundna kunder, synlighet
    Det som verifierar att företaget tillför någonting i branschen.
  5. (Självförverkligande) Det pågående arbetet med att utvecklas och testa nya saker. Sociala arbeten, bistånd, stipendier, undervisning.
    Våga kasta sig ut i djärva projekt för att uppnå mer än ekonomisk avkastning.

Förvisso är detta en modell som enkelt kan omformuleras till att inte alls stämma överens med rådande företags och näringsliv. Samtidigt kan det finnas en vinst i att strukturerat se till företagets behov utifrån en lättbegriplig modell. Så till vida kanske Maslow och hans teori har någonting att tillföra även idag?

Ledarskap

Innan vi ger oss in på den kritik som riktas mot denna modell (som till en början ansågs utgöra en medelväg mellan psykoanalysen och behaviorismen), tar vi samma trappa och för in i ledningsrummet. Om Maslow bygger sin teori på människors behov, skulle denna teori vara en tillgång för alla som har anförtrotts ledarskap.

Det är svårt att passa in behovstrappan i företagskorridoren i och med att denna teori handlar om tillvaron i stort. Inte om tillfälliga jobbsammanhang. Trots detta försöker vi hitta sätt att omforma trappan till verksamheten och se hur man kan bidra till medarbetares professionella och personliga utveckling. Ett arbete som har flera goda argument bakom sig.

Primära behov:

  1. (Fysiska behov) Löneutbetalningar, friskvård
    Se till att grundvillkoren följs och att kollegorna känner tillit till att de får pengar till hyra och mat.
  2. (Trygghet) Säkerhet på jobbet, anställningsvillkor, konflikthantering
    Arbetsplatsen skall vara trygg och säker under den tid medarbetare är på jobbet och man skall se till att inte kompromissa med tidigare behovssteg.Sekundära behov:
  3. (Gemenskap) Teambildning, lyhördhet, gemensamma aktiviteter, after work
    Inför sätt att umgås över gränserna och verka för gemenskap på arbetsplatsen.
  4. (Uppskattning) Beröm, utökade uppgifter, utvecklingssamtal
    Underskatta aldrig kraften i en ryggdunk!
  5. (Självförverkligande) Vidareutbildning, intern utveckling, rekommendationsbrev
    Visa att personen kan nå förbi tröskeln och hitta sin väg. Kanske är detta en ny ledare som skall ta verksamheten framåt?

Försäljning

Även om det kan tyckas onödigt, kan man också titta på behovstillfredställande produkter och tjänster. Flera av dagens större företag appellerar i någon utsträckning till dessa punkter.

        Primära behov:

  1. (Fysiska behov) Hälsokost, träningsutrustning, friskvårdsprogram
  2. (Trygghet) Villalarm, försäkringar, hjälm, självförsvarSekundära behov:
  3. (Gemenskap) Facebook, Twitter, telefoner
  4. (Uppskattning) ”Unna dig någonting extra” -choklad, SPA
  5. (Självförverkligande) Resor, självhjälpskurser, hitta sig själv.

Även om denna sista behovstrappa inte är huggen i sten eller ens för allvarligt menad, fyller den en funktion genom att se hur såväl företag som individer, med viss god vilja, kan anses följa en någotsånär gemensam bana.

Kritik mot Maslows behovstrappa

Det finns många invändningar mot denna behovstrappa och ett av de kanske vanligaste angreppen är att den helt saknar empiriskt underlag. Vidare anses den vara för odefinierad för att en korrekt empirisk studie skall genomföras.

För de med intresse för historia och kulturell utveckling, ringer det förmodligen en välbekant klocka om de unilinjära utvecklingsmodeller som länge ansågs ha relevans, även om så inte längre är fallet. Trots befogad kritik är det dock en teori som använts under lång tid och som med rätt distans kan vara intressant även om det aldrig skulle bli en accepterad vetenskap inom psykologiska, vetenskapliga skolan.

Avslutningsvis

Oavsett synen på behovstrappan som hypotes, är det en struktur som i viss mån kan underlätta och ge uppslag. Om inte annat kan det vara ett intressant experiment att testa på sin verksamhet och person.