Den allvarliga föreläsaren tittar ut på sin publik och säger: ”Disrupt or die”, med myndig stämma och ett allvarligt leende. ”Ni kommer att vara ersatta av robotar inom några år”, ”Bankerna kommer inte att finnas mer, bitcoin tar överallt”, ”Vi närmar oss en ekonomisk härdsmälta”, ”Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras”, ”Ingen kommer längre att handla i en fysisk butik”, ”Landsbygden kommer att tyna bort”. 
Jag kan fortsätta hur länge som helst med dessa domedagsprofetior. I sexton år har jag föreläst om trender och hela tiden har jag slagits av hur negativa mina kollegor runtom i världen är. Vilka skräckscenarios de bygger upp och hur mycket de hotar om vilken utveckling vi kommer att möta. Och framförallt hur snabbt allt kommer att förändras. Självklart skapar det rubriker, för ingen kan ju säga att det kommer att bli ungefär som det är idag. Vem blir upphetsad av ett sådant budskap? Vilka rubriker kan ett sådant uttalande få? Det finns något enkelt över att kunna skrämmas. Och inte alltför sällan verkar publiken tycka om att känna sig skrämda av den utveckling som föreläsaren målar upp.

Men kommer verkligen allt att gå åt helvete? Jag hävdar med bestämdhet och vidhåller att trender är rätt långsamma. Hade vi litat på alla futurister så hade vi absolut inte ätit hängmörad entrecote idag, då hade vi ätit några piller. Vi skulle absolut inte köra våra egna bilar, de skulle vara helt självkörande och pengar skulle inte finnas utan alla skulle vara chippade och valutorna skulle vara en digital valuta. Allt skulle se helt annorlunda ut. Men saker tar tid. Och vi får inte glömma bort att det mesta går i cykler. På 1980-talet lade varenda affär ner sin manuella köttdisk. 2015 är köttdisken centrum i butiken. Handsydda skor blev populära när de flesta skomakare som kunde göra handsydda skor var utdöda.

När alla redan har alla nyheter, hur ska man då bli unik?

Så våga lita på dig själv och vad du tror och tänk på att all utveckling går kanske inte åt det håll som alla futurister säger. De senaste åren har gamla mobiler som Nokia 3310 varit heta i USA och allra helst flip-telefonerna. Varför då? Jo, jag säger att det är så enkelt som det ”överfyllda glasets princip”. När alla redan har alla nyheter, hur ska man då bli unik? Tänk om det blir så att vi inte vill ha smartphones längre? Vi kanske inte vill vara nåbara? Vi kanske vill betala med vanliga pengar igen. Jag säger inte att det blir så, men tänk om? Våga ifrågasätt alla domedagsprofetior och alla de som säger att utvecklingen går så snabbt.
I början av min karriär hade jag en titel som jag föreläste kring, som hette ”framtiden är här redan imorgon”. Jag hade fel. Framtiden rör sig långsammare framåt än vad vi tror. Jag är ingen bakåtsträvare. Jag är en realist. Jag har sett hur utvecklingen förflyttar sig sakta framåt, men inte med de stora steg som så många som målar upp framtiden säger!
Men var förberedd på att allt kan hända och tänk på att den viktigaste strategin du kan ha som företag är hur snabbt du kan förändra din strategi när det behövs. Lycka till!