...

Möten Ledarskap Inspiration Personlig utveckling

Författare: Mötesbranschen Sida 2 av 9

Vi fokuserar på ledarskap, personlig utveckling, affärer och professionella möten. Med örat mot marken bevakar vi trender inom dessa fält och publicerar nyheter, artiklar, reportage och tips för bättre företagande.

Tillbaks efter semestern

Tillbaks efter semestern

Att återvända till jobbet efter en lång och skön semester kan för många kännas tungt. Med känslan av att vara långledig färsk i minnet och vetskapen om att mörkare och kallare tider stundar, släpar vi oss med tunga steg tillbaka till arbetsplatsen. Men misströsta inte – det finns metoder som kan underlätta övergången till den något gråare vardagen och få dig att hitta rytmen igen.

Mjukstarta efter semestern

Det kanske enskilt bästa tipset för att ställa om till din yrkesroll igen efter ledigheten är att tillåta dig själv en viss anpassningsperiod. Genom att undvika att komma tillbaka till jobbet på måndagen, och istället börja mitt i veckan, får du en mjukstart i form av en kortare första arbetsvecka. Du bör också ge dig själv en lite längre startsträcka, genom att inte ta på dig allt för många uppgifter under de första arbetsdagarna. Fokusera på en uppgift i taget och prioritera bort de uppgifter som inte behöver utföras med en gång.

Hitta nya ljuspunkter

Nu när nästa semester känns avlägsen gäller det att hitta nya ljuspunkter i tillvaron att fokusera på. Det finns flera saker som kan utgöra ljuset i slutet av tunneln: till exempel att arbetsveckan ofta går snabbare än vad man tror, vilket innebär att det snart är helg. En annan ljuspunkt kan vara att en längre sammanhängande ledighet på nytt väntar redan i december, om inte förr. Det kan också vara så att du har bokat, eller håller på att planera, en resa som du kan se fram emot, kanske så tidigt som under hösten eller i början av nästa år. En ny hobby eller någonting annat som får dig att koppla av på fritiden kan också göra att arbetet känns mer uthärdligt.

Få en nystart

Hösten markerar, likt skolstarten, början på någonting nytt – en ny arbetssäsong, som bjuder på nya utmaningar och nya möjligheter. Detta utgör ett utmärkt tillfälle för dig att testa en ny look, förändra ditt arbetssätt och på olika sätt bryta de mönster och gamla vanor du har fastnat i. Studier har visat att det tar 66 dagar för en ny vana att verkligen programmeras in i hjärnan och utföras per automatik. Ett exempel på en vana som kan gagna dig på såväl det personliga planet som det yrkesmässiga, är att anamma en mer hälsosam livsstil. Med mer regelbunden motion och en bättre kosthållning, skapar du goda förutsättningar för att hålla energin uppe under hela arbetsdagen.

När du har kört fast

Om ingenting annat hjälper, kan det vara en mer drastisk nystart du behöver. Ett miljöombyte i form av en ny tjänst, kanske rent av en ny arbetsplats, eller en ny omgivning med nya ansikten på den nuvarande arbetsplatsen kan vara det som gör susen. En förändring av den här typen kan till en början verka skrämmande, då vi människor är vanedjur och ogillar förändringar. Men ibland är det just en förändring vi behöver för att utvecklas – vi är trots allt människor och inte robotar, och enformighet har visat sig kunna vara direkt skadligt för vår hälsa.

5 teorier om gruppdynamik

5 teorier om gruppdynamik

Gruppen har alltid haft en viktig funktion i människans tillvaro. Genom att bli medlem i olika grupper, tillåts vi socialisera med andra människor, utöva sporter och fritidsintressen, utbilda oss, arbeta och mycket annat. Även sett hur ett historiskt perspektiv har gruppen spelat en avgörande roll. Genom att jaga tillsammans i grupp, kunde vi koordinera jakten på mammutar och med framgång fälla stora och farliga djur. Genom att hålla ihop i grupper har människan också kunnat försvara sig mot angripare samt invadera och erövra främmande länder.

De flesta grupper påminner mycket om varandra vad gäller de mekanismer som får dessa sammanslutningar att fungera på det sätt de gör. Genom att studera de olika processer som förekommer i en grupp, har vi lärt oss mycket om hur vi människor interagerar i grupp. Detta har lett fram till ett antal olika teorier om hur gruppdynamiken fungerar, vilka har kunnat testas och bevisas.

Vi älskar gruppbildningar

Människan har en förkärlek till att dela in sig i grupper tillsammans med andra människor. Denna gruppindelning sker ofta undermedvetet och utan någon uppenbar orsak. Att vara medlem i en grupp ger oss en känsla av tillhörighet och ett syfte.

Vi värderar medlemskap i grupper med antagningskrav högre

Många grupper har någon form av antagningskrav, till exempel en medlemsavgift eller ett prov man måste klara för att få bli medlem. Forskning visar att vi uppskattar vårt medlemskap i en grupp mer om det ställs krav av någon sort på aspirerande medlemmar innan de blir en del av gruppen.

Vi gör allt för att passa in

De har bevisats att människor påverkas av de normer som gäller inom en grupp och ofta gör allt som står i deras makt för att inte överträda dessa. Detta då överträdelser av gruppens regler innebär att man utesluts ur gruppen och blir lämnad ensam, vilket många upplever som jobbigt. Den vilja vi har att platsa i en grupp kan göra att vi gör avkall på vår personliga identitet i vår strävan att hitta vår plats i gruppen.

Vi anpassar oss efter vår roll i gruppen

En grupp har inte bara en uppsättning av regler och normer som dess medlemmar förväntas rätta sig efter utan också en skillnad i regler för de olika rollerna. Detta gör att en individen tenderar att formas utifrån de regler som är kopplade till dess roll i gruppen, vilket har bekräftats i gruppsykologiska experiment.

Ledaren kommer ofta nerifrån

Ledaren i en grupp har ofta högre status än de andra medlemmarna och är en person som övriga gruppmedlemmar ser upp till. Men det är inte så enkelt som att en duktig chef kan flyttas till en ny arbetsplats och förväntas prestera lika bra i den nya omgivningen. Studier har nämligen visat att de framgångsrika ledare som respekteras av sina gruppmedlemmar oftast har börjat på botten och arbetat sig uppåt i hierarkin, för att slutligen utses till ledare för gruppen. Förtroendet för denne har ofta byggts upp över tid, genom att personen i egenskap av ordinär gruppmedlem har följt de normer som råder i gruppen och kommit med nya idéer som har varit till nytta för kollektivet.

Bli en stjärna inom konflikthantering

Bli stjärna inom konflikthantering

Konflikter på arbetsplatsen kan skapa en spänd stämning och dränera medarbetarnas energi. Det finns olika typer av konflikter och då det ligger i människans natur att gräla, förekommer dessa på de allra flesta arbetsplatser. Arbetsplatsrelaterade konflikter kan i allra högsta grad ha en negativ påverkan på arbetsmiljön och produktiviteten. Det är därför viktigt för dig som ledare att i ett så tidigt skede som möjligt identifiera en konflikt, för att på bästa sätt kunna hantera denna. En konflikt som hanteras på rätt sätt kan resultera i en utvecklande och positiv upplevelse för såväl den enskilda medarbetaren som för verksamheten i stort. Med bakgrund av detta bör du se konflikter som möjligheter snarare än någonting energikrävande och negativt.

Vad är en konflikt?

Ordet konflikt har en negativ laddning men är i själva verket ett neutralt fenomen, bestående av en motsättning mellan två viljor. På en arbetsplats kan konflikten till exempel bottna i bristande personkemi, en uppkommen situation, en otydlig rollfördelning, missförstånd, eller en oro inför en stundande förändring. Genom att först bena ut vilken typ av konflikt det rör sig om, och skaffa dig mer information om situationen, kommer du enklare att kunna hantera den uppkomna osämjan.

Hantering av olika typer av konflikter

De konflikter som kan uppstå på en arbetsplats kan vanligtvis sorteras in i någon av följande kategorier:

Sakkonflikt

Vid en sakkonflikt härrör problemet inte till en dålig relation mellan de bägge parterna, utan konflikten kretsar istället kring en sakfråga. Denna typ av konflikt löser du genom att klargöra vilka regler som gäller eller vilka metoder som ska användas, och skifta kombattanternas fokus till verksamhetens mål och resultat.

Rollkonflikt

Rollkonflikter riskerar att uppstå när det råder oklarheter kring rollfördelningen inom organisationen. Vid en konflikt av denna art är det viktigt att reda ut ansvarsfördelning, arbetsuppgifter och behörigheter.

Intressekonflikt

Vad som inleds som en intressekonflikt mynnar ofta ut i en maktkamp. Denna typ av konflikt uppstår ofta vid nedskärningar och omorganisationer, som exempelvis sammanslagningar av två företag eller avdelningar. Den hårdnande konkurrenssituationen gör att misstron ökar medarbetarna emellan, samtidigt som hänsynen gentemot varandra minskar. När du hanterar en intressekonflikt bör du vara uppriktig och tydlig i din kommunikation kring vad som händer inom organisationen och varför, samt bemöta den oro som medarbetarna kan känna inför denna förändring.

Värderingskonflikt

Värderingskonflikter kan grunda sig i att medarbetarna har kommit på kollisionskurs på grund av att de inte delar varandras moraliska, ideologiska, religiösa eller kulturella uppfattningar. Denna typ av konflikt är svårlöst och det du kan göra är att försöka övertyga parterna att respektera varandra, sina meningsskiljaktigheter till trots.

Beteendekonflikt

Beteendekonflikter uppstår när det sätt på vilket en eller flera medarbetare uppför sig på upplevs som irriterande eller störande av andra medarbetare. Det bästa sättet att hantera en konflikt av detta slag är att tillsammans med berörda parter diskutera igenom, och försöka lösa, situationen.

Förebygg konflikter

En grogrund för missförstånd och konflikter på arbetsplatsen är diffusa målsättningar. Detta är ett vanligt problem i framför allt tjänsteproducerande företag, där de uppsatta målen lätt kan bli mer svårförståeliga än målen på ett varuproducerande företag. Detta gör att det finns en risk att enskilda medarbetare tar över taktpinnen och sätter upp sina egna mål, istället för att alla jobbar tillsammans för att uppnå de kollektiva målen. Tydliga mål ökar chanserna att de anställda drar åt samma håll och minskar risken för att konflikter ska uppstå av denna anledning.

Brainstorming är en myt

Brainstorming är en myt

Brainstorming är allmänt ansedd som en bra metod för att sätta fart på kreativiteten och komma på lösningar på problem. Studier visar dock att effekten är den motsatta – brainstorming resulterar i färre bra idéer än när folk tillåts tänka på egen hand. Det finns andra sätt att arbeta i grupp som har visat sig ge bättre resultat. Och det är ju just resultatet man är ute efter vid brainstorming!

Brainstorming är en föråldrad metod

Brainstorming är, sitt häftiga namn till trots, en gammal metod som härstammar från 1940-talet. Långt senare har nu forskare kunnat bekräfta att denna mot inte fungerar, utan att de som använder denna teknik genererar färre idéer än andra. Detta kan komma som en överraskning eftersom forskningen samtidigt visar att gruppinteraktioner bidrar till att stimulera deltagarnas tankeprocess.

Brainstorming är dock en teknik med många nackdelar, varav den största av dessa är att bara en person kan prata i taget. Det gör att ett fåtal individer riskerar att ta över hela samtalet och innebär också att de som lyssnar medan en person berättar om sin idé riskerar att glömma sina egna idéer. Det kan också vara så att gruppen fokuserar för mycket på de idéer som redan har framkommit och fastnar i dessa.

Mer effektiva metoder

Vilka metoder är då mer effektiva än brainstorming när det gäller att generera nya idéer? En av de bästa metoderna är brainwriting, en metod som påminner om brainstorming men innehåller mindre snack, där deltagarna skriver ner sina tankar på papper. Pappersarken skickas runt i gruppen så att medlemmarna kan läsa varandras idéer medan de fortsätter att skriva ner sina egna idéer. Anledningen till att denna metod är mer effektiv är att den drar nytta av att idéer delas i gruppen men saknar brainstormingens negativa aspekter.

Studier på brainwriting

Många studier har gjorts på ämnet men väldigt lite forskning har gjorts i brainwritingens naturliga miljö – på arbetsplatsen. I en studie publicerad 2015 tittade en forskare på hur många idéer denna teknik kunde generera i en verklig situation. 57 anställda delades in i olika grupper, där vissa använde sig av brainwriting och andra av brainstorming, medan vissa deltagare först arbetade på egen hand för att senare ägna sig åt brainwriting i grupp.

Resultaten av studien visade att det är bättre att arbeta i grupp än på egen hand. De som använde brainwriting som metod genererade 37% fler idéer än de som arbetade på egen hand. Den visade också att en kombination av brainwriting i grupp och individuellt arbete, där 8 minuter långa individuella sessioner varvades med 3 minuter långa gruppsessioner, var väldigt effektiv. De som använde sig av denna teknik genererade 0,50 idéer per minut, att jämföra med de 0,29 idéer per minut de deltagare som bara ägnade sig åt brainwriting i grupp genererade.

Ge brainwriting en chans

Medan brainstorming är en smått kaotisk metod för att föda idéer, är brainwriting en mer ordnad form av denna, som inte riskerar att hämma de mer tystlåtna medarbetarna på samma sätt som brainstorming gör. Testa gärna denna metod i din verksamhet och jämför resultatet med de resultat ni får med hjälp av brainstormingsessioner!

Världens 20 mäktigaste kvinnor

Världens 20 mäktigaste kvinnor

När Forbes nyligen presenterade sin årliga ranking över världens mäktigaste kvinnor, såg 2016 års toppskikt ut enligt följande:

#1 Angela Merkel
Förstaplatsen på listan innehas av Tysklands 62-årige förbundskansler. I Egenskap av den Europeiska Unionens starke man (kvinna), har hon under sina år vid makten lotsat såväl den egna nationen som EU genom tuffa tider med ekonomiska och politiska utmaningar.

#2 Hillary Clinton
Hillary Clinton är det demokratiska partiets presidentkandidat och favoriten att, som första kvinna, bli näste president i världens mäktigaste land. Skulle hon vinna presidentvalet, har hon goda möjligheter att avancera till listans förstaplats.

#3 Janet Yellen
Som förste kvinna någonsin valdes Janet Yellen 2014 till ordförande för USA:s centralbank. Hon sitter vid rodret för världens största ekonomi, och har med framgång styrt den i rätt riktning.

#4 Melinda Gates
Melinda Gates är den ledande kraften inom filantropi och global utveckling. Genom den stiftelse hon startat tillsammans med sin make Bill, har hon satsat mångmiljardbelopp i olika utvecklingsprojekt, i synnerhet via investeringar i kvinnor och flickor världen över.

#5 Mary Barra
Som VD för General Motors har Mary Barra lyckats vända GM:s negativa trend och biljätten visar numera positiva siffror.

#6 Christine Lagarde
Christine Lagarde är direktör för Internationella valutafonden (IMF). Som en belöning för sitt fina arbete i finanskrisens efterdyningar, blev hon nyligen återvald för ännu en femårsperiod.

#7 Sheryl Sandberg
Som operativ chef för Facebook har Sheryl Sandberg sedan 2008 bidragit till att öka intäkterna med smått ofattbara 6 600(!)%, från 272 miljoner dollar till knappt 17,93 miljarder dollar.

#8 Susan Wojcicki
Susan Wojcicki är VD för YouTube – ett företag hon 2006 bad sina chefer på Google köpa. Videoplattformens värde har sedan dess ökat från 1,65 miljarder dollar till 70 miljarder dollar.

#9 Meg Whitman
Hewlett Packard Enterprises VD Meg Whitman leder framgångsrikt detta företag som årligen säljer servrar, mjukvara med mera till företagskunder för 52 miljarder kronor. Hon har själv skapat sig en förmögenhet på 2,1 miljarder dollar, bland annat genom en lyckosam karriär hos eBay.

#10 Ana Patricia Botin
Som styrelseordförande för Spaniens största bank och den bankkoncern i vilken denna ingår, har hon bland annat introducerat en snabb bitcoinbaserad överföringslösning och andra innovativa betallösningar.

#11 Ginni Rometty
Ginni Rometty är VD för IBM och leder företagets stora satsning på kognitiv databehandling (hårdvara och mjukvara som har ett intellekt som påminner om människans, snarare än osjälvständigt behandlar programkod).

#12 Park Geun-hye
Sydkoreas president har uppsikt över världens 14:e största ekonomi och har en kompromisslös hållning mot Nordkoreas kärnvapentester. Hon leder numera en minoritetsregering och den politiska himlen är inte fri från orosmoln, som exempelvis landets försvagade ekonomi.

#13 Michelle Obama
Presidentfrun Michelle Obama har tappat tre placeringar på listan från förra året och kommer förmodligen att tappa ytterligare placeringar framöver, i och med tillträdandet av en ny president. Hennes största bedrift är att ha fått igenom en föreskrift som tvingar matproducenter att deklarera tillsatt socker på produkternas innehållsförteckning.

#14 Indra Nooyi
PepsiCos VD Indra Nooyi har hon breddat läskedryckstillverkarens portfölj med mer hälsosamma produkter, som nu står för över en fjärdedel av försäljningen.

#15 Angela Ahrendts
Angela Ahrendts är vice VD för Apples detaljhandel och onlinebutiker. Hon har ansvar för 478 högpresterande fysiska butiker.

#16 Abigail Johnson
Kapitalförvaltaren Fidelitys VD är god för 14,9 miljarder dollar och styr USA:s näst största fondbolag, med tillgångar på över 2 biljoner dollar.

#17 Tsai Ing-wen
Taiwans president har tack vare sin kampanj för självständighet från Kina letat sig in på denna lista.

#18 Michelle Bachelet
Chiles president regerar landet med en av Sydamerikas mest blomstrande ekonomier.

#19 Federica Mogherini
Frederica Mogherini är EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik. Hon representerar unionens 500 miljoner invånare i heta politiska frågor.

#20 Safra Catz
Som en av Oracles VD:ar är Safra Catz en av världens högst avlönade chefer, med en årsinkomst på 53,2 miljoner dollar.

Mötet & en Videopodd

Mötet& avsnitt 3

Tredje och sista delen av Mötet & från Lidingö, Blue Hotel. Möteskonsulterna har tillsammans med Häxan&Fyren tagit fram en videoserie som hanterar frågor om ledarskap, framtid, näringsliv och kreativitet. I de två tidigare avsnitten figurerar Charlotte Alexandersson och Nicolas Jaquemot. Denna gång gästar Andreas Broryd och talar om framtidens arbetsplatser både ur entrepreneuriellt och hållbartbarhetsfokus.

Tomma kontor och dyra lokaler

Upptakten till Workaround, som är företaget Andreas Broryd varit med och bildat, var tanken om det rörliga och snabba företagssamhälle vi nu lever i. Byggnader står för stora miljöeffekter och många gånger är de oanvända under stora delar av dygnet. Detta i kombination med att dagens verksamheter kan ha behov som ändras över ett dygn. I och med deras koncept finns möjlighet att hyra ut lokaler du inte använder och för bokare att alltid ha tillgång till mötesrum utan långa kontrakt.

Det finns någonting som flera inspireras av när alla lokaler kan bli tillfälliga mötesrum! Här utgör fantasin gränser och fri kreativitet kan snabbt ge större effekter. Välkommen att se den tredje delen i serien.

Mötet& Mötesbranschen WebbTV

Mötet& avsnitt 2

Andra delen i Mötet & spelades in under hösten 2015 vid Blue Hotel på Lidingö. Ett samarbete mellan Möteskonsulterna och Häxan&Fyren där expertgäster diskuterar frågor inom ledarskap, hållbarhet och kultur. Bara ett stenkast härifrån undervisar avsnittets gäst vid Riksidrottsförbundets anläggning. Med en bakgrund som seglare på elitnivå och med fil. kand i psykologi, arbetar hon med ledare och landslagsaktiva sedan 15 år! Charlotte Alexandersson är utbildat i metakommunikation och har skrivit böcker i ämnen som rör ledarskap. Sedan 1999 Driver hon företaget ”Huvudleden” var ledare, elitidrottare, företag och privatpersoner får hjälp med sin prestationsutveckling genom kommunikation.

Charlotte Alexandersson – Leda med förtroende

Denna bok ger ett flertal redskap och nycklar för ett bättre ledarskap. Boken går tydligt igenom hur du använder dessa nycklar för att nå resultat både i teamfrågor och individuellt. Utgångspunkten både i denna bok och i det övriga arbete Charlotte Alexandersson utför är att du kan göra vad du vill om du har rätt nycklar! Inspiration och kommunikation är frågor som kommer att tas upp i detta avsnitt.

Styrkan i att göra fel

Styrkan i att göra fel

Det finns en utbredd rädsla för att göra fel i arbetet och obeslutsamhet är ett hinder för både personer och företag. Allt för stor oro för att göra fel kan innebära att arbetet stannar av vilket drabbar företaget som helhet. På individnivå är det ett hinder som ironiskt nog kan konstitueras av valmöjligheter, möjligheter eller helt enkelt rädsla för att välja fel. En klyscha är att man behöver lära sig att göra fel för att göra rätt. Även om det är en sanning med viss modifikation, finns viss poäng. En oro för att göra fel vittnar inte bara om en samhällstrend på individnivå, utan också om hur företag och institutioner drivs till passivitet istället för innovation.

Transparens och hierarki

Rädslan för att göra fel i yrkeslivet, står i direkt relation till eventuella följder av detta. I en modern organisation finns generellt en högre acceptans för fel och flera entreprenöriellt drivna företagare talar om vikten av att göra fel ibland. Det viktiga är inte att alltid göra rätt, utan att alltid göra någonting i syfte att förbättra. När man stannar upp för att göra ett helt korrekt beslut hämmas farten och risken är stor att beslutet är i linje med hur man alltid tidigare gjort. Detta är inte en väg till nya satsningar och inspiration. Enligt sakkunniga på området är förekomsten av nämnda rädsloeffekt vanlig i organisationer som bygger på en senior-orienterad eller hierarkisk struktur.

När fel och misstag riktas neråt i strukturen och enskilda individer får ta skulden för långtgående effekter, ökar risken för att missförhållande och olyckor ej rapporteras för hantering. Detta är en fullt naturlig psykologisk effekt som kan ge stora konsekvenser inte minst inom vård och serviceyrken. Det finns en orimlig kravställning i dessa organisationer vilket riskerar hög stress, extrem personalomsättning och en rädsla för framgång vilken ofta kräver risker.

I gott sällskap!

”..ständigt tränar oss i att fatta beslut och ta ansvar, att vi ständigt motarbetar vår felrädsla. Felrädsla är byråkratins vagga och all utvecklings fiende. Inget beslut får göra anspråk på att vara det enda..” Ingvar Kamprad, En möbelhandlares testamente 1976.

Det är inte svårt att förenkla historien bakom framsteg och varumärken. I efterhand kan även direkt felaktiga beslut ses som positiva när man vet hur det blev. I stunden är fel ofta betydligt större och negativa än när tid hunnit gå. Detta innebär inte att alla fel som begås är bra! Tvärtom kan varje fel vara en katastrof. Frågan är om inte rädslan för att göra fel skadar företag och individer värre än de fel som sker till följd av önskan om effekt.

Tveksam generation

En av de många författare och tillika entreprenörerna, Daniel Gulati, skriver om en tvekande generation som undviker beslut i rädsla för att välja fel. Detta är välutbildade och drivkraftiga personer som vill framåt! Samtidigt blir rädslan större än beslutskravet. För många är detta sett som ett individens problem som bör hanteras av densamma. På vilket sätt hjälper er organisation människor att våga ta beslut för allas bästa?

Mötet& Mötesbranschen WebbTV

Mötet& avsnitt 1

Nu släpper vi första delen av videoserien ”Mötet &”. Ett samarbete mellan Möteskonsulterna och Häxan&Fyren där expertgäster diskuterar frågor inom ledarskap, hållbarhet och kultur. Mötet &, är en snabb presentation av tankesätt idéer som inte bara påverkar möten utan som också kan bidra till stora effekter i verksamheten. Serien har under hösten spelats in vid Blue Hotel på Lidingö och kommer att publiceras under våren.

Nicolas Jacquemot

Första gästen i denna serie är Nicolas Jacquemot. Författare, etnolog och kommunikationsrådgivare. Han förespråkar dessutom en hämningslöshet och lekfullhet som grogrund för inspiration och kreativitet! Nicolas har skrivit ett flertal böcker som rör beteenden och kommunikation. Däribland ”Kreativitetskoden – från idé till succé, 2013”. Boken syftar till att belysa de bakomliggande faktorer som utmynnar i kreativitet, samt ge konkreta redskap för inspiration och motivation i vardagen.

Engagemang

I detta avsnitt lyfts frågor om individuella drivkrafter och vikten av engagemang i det man utövar. Det finns modern forskning på kreativitet som kastar nytt ljus på hur vi interagerar, kreerar och påverkar vår omgivning. Genom att applicera ny kunskap på yrkesmässiga situationer ökar förutsättningarna att hålla inspirerande möten som ger effekt! Se Mötet & för en snabb inblick i ett nytt förhållningssätt kring möten och lär dig varför brainstorming är en dålig idé att börja med.

 

Lyssna på dina anställda

Lyssna på dina anställda

Vad som utmärker en bra chef råder det delade meningar om, men sådana saker som att chefen ska vara demokratisk, bra på att fatta snabba beslut, duktig på att se vad de olika medarbetarna har att bidra med, bra på att lösa konflikter och bra på dialog är några av de saker som de flesta är eniga om är sådant som man önskar av en chef. Tillgänglighet och att ha tid att sköta sina arbetsuppgifter fullt ut är även det sådant många önskar av en chef.

Ett trettiotal medarbetare är ungefär så många som en chef kan ha tid att hinna med och av denna anledning finns det på stora företag många chefer som tar hand om olika avdelningar. På de mindre företagen så blir chefen mer synlig och även en del av gruppen på ett sätt som inte sker i samma utsträckning på större företag. När man är chef för ett litet företag kan man lättare se vad som händer och vad som behöver göras medan en större arbetsstyrka är svårare att helt ha koll på.

Var tillgänglig

Hur ska man då lyssna på sina anställda? Ett bra sätt att se till att man är tillgänglig för sina anställda hela tiden så att de kan komma med tankar och idéer på ett öppet och informellt sätt. Ska man boka ett möte var gång man vill tala med chefen så blir det mer stelt och kanske vågar man då inte säga precis som det är. Det informella har visat sig vara mer givande både för chefer och för anställda. Som chef ska du ha tid att gå runt bland de anställda. De ska inte behöva gå till dig hela tiden då det ger fel signaler.

Utnämn fler chefer

Är det så att man som chef känner att man inte hinner med det man vill ha gjort för att företaget ska fungera så som man vill att det ska fungera så kan man utnämna fler chefer på företaget. I Sverige har vi sett en tendens till färre chefer de senaste åren vilket har lett till att de chefer som är kvar fått en större arbetsbörda som många gånger varit svår att klara av.

Med fler chefer delar man upp arbetet på ett sätt som gör att allting kan rulla på mycket lättare och man kan även slippa sönderstressade chefer som upphör att fungera till 100%. Om chefen inte kan fungera som hon eller han ska blir det svårt för resten av medarbetarna att fullt ut veta vad som gäller så att cheferna har en arbetsbörda som är rimlig är därför av yttersta vikt. Detta gäller naturligtvis även för de andra medarbetarna också, då ett företag upphör att fungera helt som det ska om man drar ner för mycket på arbetsstyrkan.

Sida 2 av 9

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén

Seraphinite AcceleratorOptimized by Seraphinite Accelerator
Turns on site high speed to be attractive for people and search engines.