...

Mötesbranschen

Möten Ledarskap Inspiration Personlig utveckling

Det jobbiga samtalet - Så gör du!

Det jobbiga samtalet – Så gör du!

Alla vill väl ha rak kommunikation? 
Tydliga direktiv, raka rör och högt i tak är något som beskrivs som viktigt på de flesta arbetsplatser. Men hur enkelt är det att hålla sin kommunikation så där hjärtligt ärlig och rak, utan krusiduller och krusningar men samtidigt utan att någon tar illa vid sig eller upplever det sagda som enbart kritik?
Missar i kommunikation sker oundvikligen på en arbetsplats, helt enkelt för att vi använder olika sätt att uttrycka oss på. Ett sätt att uttrycka sig kan för den ena betyda en sak, och för någon annan något helt annat. Ofta löser sig dylika missförstånd eller frågetecken genom att man helt enkelt ställer frågor: ”förlåt, nu hängde jag inte med riktigt?” eller ”vad menade du nu?” eller något annat superenkelt, men som kan vara nog så svårt att få fram i stunden.

Men hur enkelt är det att hålla sin kommunikation så där hjärtligt ärlig och rak, utan krusiduller och krusningar men samtidigt utan att någon tar illa vid sig eller upplever det sagda som enbart kritik?

Men de där missförstånden som inte löser sig lika lätt då?

Låt säga att en kollega till dig har ett sätt att behandla dig som inte känns särskilt rättvist, det känns närmare bestämt direkt otrevligt. Du har försökt hinta detta till henne några gånger, men utan märkbart resultat. Du har märkt hur du mer och mer stört dig på din kollega, och till och med drar dig för gemensamma aktiviteter om du vet att hon är närvarande. Detta är oundvikligen ett problem. Du avskyr att prata om andra istället för med andra, och vill därför ta upp dina tankar direkt med din kollega. Men hur gör du? Och när?

Här följer några tankeknep som kan vara bra att ha i bakhuvudet för att peppa sig själv inför ett sådant här möte. De är nämligen aldrig superlätta, men oftast väldigt sköna att ha ur världen!

1. Vad är problemet?


Tänk noga igenom vad du vill ha förmedlat till din kollega, dvs vad du upplever som huvudproblemet. Är det hennes ton till dig, eller hennes förmåga att aldrig titta på dig eller inkludera dig i samtal när ni har lunch tillsammans, eller är det något annat? Det kan låta hårt, men här är det bra att vara så specifik som möjligt, för att det du vill att hon ska ändra på verkligen ska gå fram, och inte bli alltför luddigt beskrivet och därmed svårtolkat.

2. Hur ska du uttrycka dig?


När du vet exakt vad det är som du skulle vilja ha ändring på, tänk över hur du ska lägga fram ditt samtal. Ett knep här är att tänka på att inte automatiskt utgå ifrån att hon kommer att gå till attack eller inta något slags aggressivt försvarsläge. Det är inte alls säkert att hon ens kommer att bli arg. Om du tänker så är det lättare att själv behålla lugnet i det du vill säga.

3. Hur ska du formulera dig?


Planera och iscensätt i ditt huvud hur du skulle vilja formulera dig. Ett bra knep här är att vara tydlig med att du utgår ifrån dig själv och din egen upplevelse. ”Jag upplever att…” och ”jag känner så här när du formulerar dig så här…” är bra sätt att formulera dig på, eftersom det inte i sig innebär några direktiv för henne – du talar ju bara om hur du själv känner.

4. Betona processen – hur går ni vidare?

När du har förklarat hur du själv känner och hur du upplever situationen, föreslå att ni tillsammans försöker hitta ett nytt sätt att samspela på. Lägg fram det som att ni gör ett samarbete eller en överenskommelse, där båda bättre får komma till tals och få fram det de vill säga. Förmodligen har hon en helt annan uppfattning av situationen, och kanske har hon i sin tur feltolkat dig? Lägg här tonvikt på hur ni gemensamt kan göra och uttrycka er istället och från och med nu, istället för att älta situationer som är passerade.

5. Tack för samtalet!


Avrunda samtalet på ett schyst sätt. Betona hur bra det känns att få ha pratat om detta med henne, och att du uppskattar att hon lyssnat. Förmodligen och förhoppningsvis kommer ni få ut betydligt mer av varandras sätt att vara från och med nu!

Bär mötet framåt

Bär mötet framåt

6 steg till ett effektivare mötesdeltagande

Sitter du också och sneglar på klockan mot slutet av mötet? Eller rättare sagt, den tidpunkten som borde utgöra slutet av mötet, för den där efterlängtade avrundningen verkar gärna skjutas upp lite till och lite till…
I den bästa av världar är möten en avsatt tid att på ett strukturerat sätt tillsammans delge varandra information, samt med längre eller kortare diskussioner fastslå tillvägagångssätt och möjligheter att arbeta vidare med i den gemensamma verksamheten eller angelägenheten. Huvudsaken, och därmed också syftet med mötet, är att ni tillsammans ska nå ett resultat som inte kan uppnås av en eller ett par enskilda.
För att mötet ska bli konstruktivt, och utgöra ett tillfälle som man ser fram emot att medverka på, finns det vissa saker som är bra för alla att tänka på. Mycket av det kan tyckas självklart – men det mesta tål att upprepas.


Här är 6 tips för dig som är mötesdeltagare!



1. Kom i tid

Detta kan tyckas så självklart att det inte alls bör finnas med som ett utskrivet råd. Trots detta är just mötestiderna något som tenderar att rubbas eller åtminstone naggas i kanterna ganska fort, när man i en grupp börjat lära känna varandra mer ordentligt. 
Tyvärr spelar det ingen roll hur väl ni än känner varandra inom gruppen, det är alltid lika störande när man som ordförande just har arbetat fram en fokuserad stämning i rummet och börjat gå igenom mötets dagordning, när detta fokus sedan rubbas en eller flera gånger för att nya mötesdeltagare släntrar in och börjar viska med bordsgrannen för att hänga med i det de missat av genomgången av dagordningen.
Det kan vara mer eller mindre respektlöst att inte komma i tid, men det är alltid respektfullt och uppskattat att faktiskt komma i tid till mötet. Gör det!

2. Ta gärna för dig av fikat – men skippa kalorisnacket

Fikat finns på plats till mötet av flera anledningar. Ta gärna för dig, eller avstå om du känner så. Uttryck uppskattning om du vill, men kommentera inte ditt eget eller andras intag av näring under fikat eller överhuvudtaget. Detta är varken intressant, relevant, trevligt eller bidrar med fokus inför det mötet ska handla om.

3. Prata respektfullt

Respektera satta förhållningsregler för att föra dialog under mötet. Vänta på din tur, avbryt inte andra. Råkar du avbryta, påpeka det! ”Förlåt, nu avbröt jag dig.” Detta ger den du avbröt ett tillfälle att återta ordet eller kanske istället ge det vidare till dig. Den här typen av öppen kommunikation – även med så pass små medel – skapar ett bra samtalsklimat och minskar risken för missförstånd.

4. För anteckningar

Var förstås speciellt noga med att anteckna det som angår dig specifikt, dvs vad som framgått under mötets gång att just du ska ansvara för, men även annat som är viktigt att minnas efter mötet. Dock: överdriv inte, detaljer som inte direkt rör dig eller din roll går alltid att söka upp i efterhand i protokollet som sekreteraren sammanställer.

5. Tryter orken?

Om ett möte blir tillräckligt långdraget kan inte ens det godaste fikat avhjälpa att orken och fokuset till slut haltar. Det finns dock några knep för att göra det bästa av situationen. Du är knappast ensam om att känna dig trött, speciellt om mötet är förlagt till eftermiddagen. Detta är dock ingen ursäkt för att gäspa oförställt, börja himla med ögonen åt bordsgrannen eller liknande, utan håll god min, kontrollera att du hänger med i dagordningen och i det som sägs så att du åtminstone inte missar något viktigt.

6. Spara suckarna

Till sist: även om du är rätt nöjd med att mötet är över, så skippa de lättade suckarna och dylikt övertydligt, hjälp istället till att bidra med att mötet får en värdig avslutning. Titta ordföranden i ögonen när denne avslutar mötet, och peppa gärna dina kollegor och medarbetare. Glöm ej: vardagspepp är aldrig fel!

Världens 10 mest innovativa företag

Världens 10 mest innovativa företag

Vilka är de 10 mest innovativa företagen i världen? Forbes har tagit fram en lista där företagen har rangordnats utifrån hur högt över företagets nuvarande värde som investerare har trissat upp aktiekursen, baserat på förväntade framtida resultat. För att kvala in på listan måste företagen ha ett börsvärde på minst 10 miljarder dollar samt spendera åtminstone 2,5 procent av omsättningen på forskning och utveckling, samt ha minst sju års offentlig data tillgänglig.

Teknikjättarna lyser med sin frånvaro

Inte mindre än fyra läkemedelsföretag har tagit sig in bland topp-10 på denna lista men i övrigt är spridningen mellan olika branscher stor bland de tio bäst placerade företagen. Att Tesla Motors skulle kvala in på listan var föga förvånande men listan innehåller också en del överraskningar.

Något överraskande lyser flera av teknikbranschens verkliga tungviktare med sin frånvaro på listan, trots att deras marknadsvärden vida överstiger övriga placerade bolags marknadsvärden, däribland Google (numera Alphabet, 498,56 miljarder dollar), Apple (496,69 miljarder dollar) och Microsoft (440,67 miljarder dollar). Faktum är att inget av dessa bolag ens är med bland de 100 företag som listas i den fullständiga listan, vilket rimligtvis betyder att dessa bolag faller på något av de övriga två kriterierna.

#1 Tesla Motors
Den Silicon Valley-baserade ellbilstillverkaren Tesla Motors, med superentreprenören Elon Musk i spetsen, har ett marknadsvärde på 33,5 miljarder dollar och leder utvecklingen i sin bransch.

#2 Salesforce.com
Salesforce.com är ett mjukvaruföretag med ett marknadsvärde på 51,9 miljarder dollar. De produkter företaget säljer är molnbaserade applikationer för bland annat CRM, kundservice, marknadsföring och dataanalys.

#3 Alexion Pharmaceuticals
Läkemedelsföretaget Alexion Pharmaceuticals är ett biofarmaceutiskt företag med ett marknadsvärde på 35,8 miljarder dollar. Bolaget är världsledande inom behandlingar för patienter med förödande och ovanliga sjukdomar.

#4 Regeneron Pharmaceuticals
Ett annat läkemedelsföretag på listan är Regeneron Pharmaceuticals, med ett marknadsvärde på 42,4 miljarder dollar. Detta biofarmaceutiska bolag ägnar sig åt att framställa mediciner för behandling av allvarliga medicinska tillstånd, som exempelvis kolorektal cancer och olika ögonsjukdomar.

#5 ARM Holdings
ARM Holdings är ett brittiskt bolag med ett marknadsvärde på 19 miljarder dollar. Företaget tillverkar mikroprocessorer och mjukvara för framför allt smartphones och surfplattor.

#6 Unilever Indonesia
Unilever Indonesia tillverkerkar konsumentprodukter såsom hygienartiklar och personvårdsprodukter. Företagets varumärkesportfölj inkluderar välkända varumärken som till exempel Axe, Dove, Rexona och Sunsilk.

#7 Incyte
Incyte är ett biofarmaceutiskt företag med ett marknadsvärde på 14,4 miljarder dollar. Företaget specialiserar sig på att ta fram läkemedel för behandling av allvarliga medicinska tillstånd, framför allt olika typer av tumörer.

#8 Amazon.com
E-handelsjätten Amazon.com har ett marknadsvärde på 292,6 miljarder dollar och säljer via sin webbshop produkter till konsumenter världen över.

#9 Under Armour
Under Armour är ett amerikanskt klädesföretag som säljer skor, träningskläder och tillbehör till idrottare och motionärer runtom i världen.

#10 BioMarin Pharmaceutical
BioMarin Pharmaceutical är ett biofarmaceutiskt läkemedelsföretag med ett marknadsvärde på 15,2 miljarder dollar. Företaget säljer läkemedel mot allvarliga sjukdomar och medicinska tillstånd.

Tillbaks efter semestern

Tillbaks efter semestern

Att återvända till jobbet efter en lång och skön semester kan för många kännas tungt. Med känslan av att vara långledig färsk i minnet och vetskapen om att mörkare och kallare tider stundar, släpar vi oss med tunga steg tillbaka till arbetsplatsen. Men misströsta inte – det finns metoder som kan underlätta övergången till den något gråare vardagen och få dig att hitta rytmen igen.

Mjukstarta efter semestern

Det kanske enskilt bästa tipset för att ställa om till din yrkesroll igen efter ledigheten är att tillåta dig själv en viss anpassningsperiod. Genom att undvika att komma tillbaka till jobbet på måndagen, och istället börja mitt i veckan, får du en mjukstart i form av en kortare första arbetsvecka. Du bör också ge dig själv en lite längre startsträcka, genom att inte ta på dig allt för många uppgifter under de första arbetsdagarna. Fokusera på en uppgift i taget och prioritera bort de uppgifter som inte behöver utföras med en gång.

Hitta nya ljuspunkter

Nu när nästa semester känns avlägsen gäller det att hitta nya ljuspunkter i tillvaron att fokusera på. Det finns flera saker som kan utgöra ljuset i slutet av tunneln: till exempel att arbetsveckan ofta går snabbare än vad man tror, vilket innebär att det snart är helg. En annan ljuspunkt kan vara att en längre sammanhängande ledighet på nytt väntar redan i december, om inte förr. Det kan också vara så att du har bokat, eller håller på att planera, en resa som du kan se fram emot, kanske så tidigt som under hösten eller i början av nästa år. En ny hobby eller någonting annat som får dig att koppla av på fritiden kan också göra att arbetet känns mer uthärdligt.

Få en nystart

Hösten markerar, likt skolstarten, början på någonting nytt – en ny arbetssäsong, som bjuder på nya utmaningar och nya möjligheter. Detta utgör ett utmärkt tillfälle för dig att testa en ny look, förändra ditt arbetssätt och på olika sätt bryta de mönster och gamla vanor du har fastnat i. Studier har visat att det tar 66 dagar för en ny vana att verkligen programmeras in i hjärnan och utföras per automatik. Ett exempel på en vana som kan gagna dig på såväl det personliga planet som det yrkesmässiga, är att anamma en mer hälsosam livsstil. Med mer regelbunden motion och en bättre kosthållning, skapar du goda förutsättningar för att hålla energin uppe under hela arbetsdagen.

När du har kört fast

Om ingenting annat hjälper, kan det vara en mer drastisk nystart du behöver. Ett miljöombyte i form av en ny tjänst, kanske rent av en ny arbetsplats, eller en ny omgivning med nya ansikten på den nuvarande arbetsplatsen kan vara det som gör susen. En förändring av den här typen kan till en början verka skrämmande, då vi människor är vanedjur och ogillar förändringar. Men ibland är det just en förändring vi behöver för att utvecklas – vi är trots allt människor och inte robotar, och enformighet har visat sig kunna vara direkt skadligt för vår hälsa.

5 teorier om gruppdynamik

5 teorier om gruppdynamik

Gruppen har alltid haft en viktig funktion i människans tillvaro. Genom att bli medlem i olika grupper, tillåts vi socialisera med andra människor, utöva sporter och fritidsintressen, utbilda oss, arbeta och mycket annat. Även sett hur ett historiskt perspektiv har gruppen spelat en avgörande roll. Genom att jaga tillsammans i grupp, kunde vi koordinera jakten på mammutar och med framgång fälla stora och farliga djur. Genom att hålla ihop i grupper har människan också kunnat försvara sig mot angripare samt invadera och erövra främmande länder.

De flesta grupper påminner mycket om varandra vad gäller de mekanismer som får dessa sammanslutningar att fungera på det sätt de gör. Genom att studera de olika processer som förekommer i en grupp, har vi lärt oss mycket om hur vi människor interagerar i grupp. Detta har lett fram till ett antal olika teorier om hur gruppdynamiken fungerar, vilka har kunnat testas och bevisas.

Vi älskar gruppbildningar

Människan har en förkärlek till att dela in sig i grupper tillsammans med andra människor. Denna gruppindelning sker ofta undermedvetet och utan någon uppenbar orsak. Att vara medlem i en grupp ger oss en känsla av tillhörighet och ett syfte.

Vi värderar medlemskap i grupper med antagningskrav högre

Många grupper har någon form av antagningskrav, till exempel en medlemsavgift eller ett prov man måste klara för att få bli medlem. Forskning visar att vi uppskattar vårt medlemskap i en grupp mer om det ställs krav av någon sort på aspirerande medlemmar innan de blir en del av gruppen.

Vi gör allt för att passa in

De har bevisats att människor påverkas av de normer som gäller inom en grupp och ofta gör allt som står i deras makt för att inte överträda dessa. Detta då överträdelser av gruppens regler innebär att man utesluts ur gruppen och blir lämnad ensam, vilket många upplever som jobbigt. Den vilja vi har att platsa i en grupp kan göra att vi gör avkall på vår personliga identitet i vår strävan att hitta vår plats i gruppen.

Vi anpassar oss efter vår roll i gruppen

En grupp har inte bara en uppsättning av regler och normer som dess medlemmar förväntas rätta sig efter utan också en skillnad i regler för de olika rollerna. Detta gör att en individen tenderar att formas utifrån de regler som är kopplade till dess roll i gruppen, vilket har bekräftats i gruppsykologiska experiment.

Ledaren kommer ofta nerifrån

Ledaren i en grupp har ofta högre status än de andra medlemmarna och är en person som övriga gruppmedlemmar ser upp till. Men det är inte så enkelt som att en duktig chef kan flyttas till en ny arbetsplats och förväntas prestera lika bra i den nya omgivningen. Studier har nämligen visat att de framgångsrika ledare som respekteras av sina gruppmedlemmar oftast har börjat på botten och arbetat sig uppåt i hierarkin, för att slutligen utses till ledare för gruppen. Förtroendet för denne har ofta byggts upp över tid, genom att personen i egenskap av ordinär gruppmedlem har följt de normer som råder i gruppen och kommit med nya idéer som har varit till nytta för kollektivet.

Bli en stjärna inom konflikthantering

Bli stjärna inom konflikthantering

Konflikter på arbetsplatsen kan skapa en spänd stämning och dränera medarbetarnas energi. Det finns olika typer av konflikter och då det ligger i människans natur att gräla, förekommer dessa på de allra flesta arbetsplatser. Arbetsplatsrelaterade konflikter kan i allra högsta grad ha en negativ påverkan på arbetsmiljön och produktiviteten. Det är därför viktigt för dig som ledare att i ett så tidigt skede som möjligt identifiera en konflikt, för att på bästa sätt kunna hantera denna. En konflikt som hanteras på rätt sätt kan resultera i en utvecklande och positiv upplevelse för såväl den enskilda medarbetaren som för verksamheten i stort. Med bakgrund av detta bör du se konflikter som möjligheter snarare än någonting energikrävande och negativt.

Vad är en konflikt?

Ordet konflikt har en negativ laddning men är i själva verket ett neutralt fenomen, bestående av en motsättning mellan två viljor. På en arbetsplats kan konflikten till exempel bottna i bristande personkemi, en uppkommen situation, en otydlig rollfördelning, missförstånd, eller en oro inför en stundande förändring. Genom att först bena ut vilken typ av konflikt det rör sig om, och skaffa dig mer information om situationen, kommer du enklare att kunna hantera den uppkomna osämjan.

Hantering av olika typer av konflikter

De konflikter som kan uppstå på en arbetsplats kan vanligtvis sorteras in i någon av följande kategorier:

Sakkonflikt

Vid en sakkonflikt härrör problemet inte till en dålig relation mellan de bägge parterna, utan konflikten kretsar istället kring en sakfråga. Denna typ av konflikt löser du genom att klargöra vilka regler som gäller eller vilka metoder som ska användas, och skifta kombattanternas fokus till verksamhetens mål och resultat.

Rollkonflikt

Rollkonflikter riskerar att uppstå när det råder oklarheter kring rollfördelningen inom organisationen. Vid en konflikt av denna art är det viktigt att reda ut ansvarsfördelning, arbetsuppgifter och behörigheter.

Intressekonflikt

Vad som inleds som en intressekonflikt mynnar ofta ut i en maktkamp. Denna typ av konflikt uppstår ofta vid nedskärningar och omorganisationer, som exempelvis sammanslagningar av två företag eller avdelningar. Den hårdnande konkurrenssituationen gör att misstron ökar medarbetarna emellan, samtidigt som hänsynen gentemot varandra minskar. När du hanterar en intressekonflikt bör du vara uppriktig och tydlig i din kommunikation kring vad som händer inom organisationen och varför, samt bemöta den oro som medarbetarna kan känna inför denna förändring.

Värderingskonflikt

Värderingskonflikter kan grunda sig i att medarbetarna har kommit på kollisionskurs på grund av att de inte delar varandras moraliska, ideologiska, religiösa eller kulturella uppfattningar. Denna typ av konflikt är svårlöst och det du kan göra är att försöka övertyga parterna att respektera varandra, sina meningsskiljaktigheter till trots.

Beteendekonflikt

Beteendekonflikter uppstår när det sätt på vilket en eller flera medarbetare uppför sig på upplevs som irriterande eller störande av andra medarbetare. Det bästa sättet att hantera en konflikt av detta slag är att tillsammans med berörda parter diskutera igenom, och försöka lösa, situationen.

Förebygg konflikter

En grogrund för missförstånd och konflikter på arbetsplatsen är diffusa målsättningar. Detta är ett vanligt problem i framför allt tjänsteproducerande företag, där de uppsatta målen lätt kan bli mer svårförståeliga än målen på ett varuproducerande företag. Detta gör att det finns en risk att enskilda medarbetare tar över taktpinnen och sätter upp sina egna mål, istället för att alla jobbar tillsammans för att uppnå de kollektiva målen. Tydliga mål ökar chanserna att de anställda drar åt samma håll och minskar risken för att konflikter ska uppstå av denna anledning.

Brainstorming är en myt

Brainstorming är en myt

Brainstorming är allmänt ansedd som en bra metod för att sätta fart på kreativiteten och komma på lösningar på problem. Studier visar dock att effekten är den motsatta – brainstorming resulterar i färre bra idéer än när folk tillåts tänka på egen hand. Det finns andra sätt att arbeta i grupp som har visat sig ge bättre resultat. Och det är ju just resultatet man är ute efter vid brainstorming!

Brainstorming är en föråldrad metod

Brainstorming är, sitt häftiga namn till trots, en gammal metod som härstammar från 1940-talet. Långt senare har nu forskare kunnat bekräfta att denna mot inte fungerar, utan att de som använder denna teknik genererar färre idéer än andra. Detta kan komma som en överraskning eftersom forskningen samtidigt visar att gruppinteraktioner bidrar till att stimulera deltagarnas tankeprocess.

Brainstorming är dock en teknik med många nackdelar, varav den största av dessa är att bara en person kan prata i taget. Det gör att ett fåtal individer riskerar att ta över hela samtalet och innebär också att de som lyssnar medan en person berättar om sin idé riskerar att glömma sina egna idéer. Det kan också vara så att gruppen fokuserar för mycket på de idéer som redan har framkommit och fastnar i dessa.

Mer effektiva metoder

Vilka metoder är då mer effektiva än brainstorming när det gäller att generera nya idéer? En av de bästa metoderna är brainwriting, en metod som påminner om brainstorming men innehåller mindre snack, där deltagarna skriver ner sina tankar på papper. Pappersarken skickas runt i gruppen så att medlemmarna kan läsa varandras idéer medan de fortsätter att skriva ner sina egna idéer. Anledningen till att denna metod är mer effektiv är att den drar nytta av att idéer delas i gruppen men saknar brainstormingens negativa aspekter.

Studier på brainwriting

Många studier har gjorts på ämnet men väldigt lite forskning har gjorts i brainwritingens naturliga miljö – på arbetsplatsen. I en studie publicerad 2015 tittade en forskare på hur många idéer denna teknik kunde generera i en verklig situation. 57 anställda delades in i olika grupper, där vissa använde sig av brainwriting och andra av brainstorming, medan vissa deltagare först arbetade på egen hand för att senare ägna sig åt brainwriting i grupp.

Resultaten av studien visade att det är bättre att arbeta i grupp än på egen hand. De som använde brainwriting som metod genererade 37% fler idéer än de som arbetade på egen hand. Den visade också att en kombination av brainwriting i grupp och individuellt arbete, där 8 minuter långa individuella sessioner varvades med 3 minuter långa gruppsessioner, var väldigt effektiv. De som använde sig av denna teknik genererade 0,50 idéer per minut, att jämföra med de 0,29 idéer per minut de deltagare som bara ägnade sig åt brainwriting i grupp genererade.

Ge brainwriting en chans

Medan brainstorming är en smått kaotisk metod för att föda idéer, är brainwriting en mer ordnad form av denna, som inte riskerar att hämma de mer tystlåtna medarbetarna på samma sätt som brainstorming gör. Testa gärna denna metod i din verksamhet och jämför resultatet med de resultat ni får med hjälp av brainstormingsessioner!

Världens 20 mäktigaste kvinnor

Världens 20 mäktigaste kvinnor

När Forbes nyligen presenterade sin årliga ranking över världens mäktigaste kvinnor, såg 2016 års toppskikt ut enligt följande:

#1 Angela Merkel
Förstaplatsen på listan innehas av Tysklands 62-årige förbundskansler. I Egenskap av den Europeiska Unionens starke man (kvinna), har hon under sina år vid makten lotsat såväl den egna nationen som EU genom tuffa tider med ekonomiska och politiska utmaningar.

#2 Hillary Clinton
Hillary Clinton är det demokratiska partiets presidentkandidat och favoriten att, som första kvinna, bli näste president i världens mäktigaste land. Skulle hon vinna presidentvalet, har hon goda möjligheter att avancera till listans förstaplats.

#3 Janet Yellen
Som förste kvinna någonsin valdes Janet Yellen 2014 till ordförande för USA:s centralbank. Hon sitter vid rodret för världens största ekonomi, och har med framgång styrt den i rätt riktning.

#4 Melinda Gates
Melinda Gates är den ledande kraften inom filantropi och global utveckling. Genom den stiftelse hon startat tillsammans med sin make Bill, har hon satsat mångmiljardbelopp i olika utvecklingsprojekt, i synnerhet via investeringar i kvinnor och flickor världen över.

#5 Mary Barra
Som VD för General Motors har Mary Barra lyckats vända GM:s negativa trend och biljätten visar numera positiva siffror.

#6 Christine Lagarde
Christine Lagarde är direktör för Internationella valutafonden (IMF). Som en belöning för sitt fina arbete i finanskrisens efterdyningar, blev hon nyligen återvald för ännu en femårsperiod.

#7 Sheryl Sandberg
Som operativ chef för Facebook har Sheryl Sandberg sedan 2008 bidragit till att öka intäkterna med smått ofattbara 6 600(!)%, från 272 miljoner dollar till knappt 17,93 miljarder dollar.

#8 Susan Wojcicki
Susan Wojcicki är VD för YouTube – ett företag hon 2006 bad sina chefer på Google köpa. Videoplattformens värde har sedan dess ökat från 1,65 miljarder dollar till 70 miljarder dollar.

#9 Meg Whitman
Hewlett Packard Enterprises VD Meg Whitman leder framgångsrikt detta företag som årligen säljer servrar, mjukvara med mera till företagskunder för 52 miljarder kronor. Hon har själv skapat sig en förmögenhet på 2,1 miljarder dollar, bland annat genom en lyckosam karriär hos eBay.

#10 Ana Patricia Botin
Som styrelseordförande för Spaniens största bank och den bankkoncern i vilken denna ingår, har hon bland annat introducerat en snabb bitcoinbaserad överföringslösning och andra innovativa betallösningar.

#11 Ginni Rometty
Ginni Rometty är VD för IBM och leder företagets stora satsning på kognitiv databehandling (hårdvara och mjukvara som har ett intellekt som påminner om människans, snarare än osjälvständigt behandlar programkod).

#12 Park Geun-hye
Sydkoreas president har uppsikt över världens 14:e största ekonomi och har en kompromisslös hållning mot Nordkoreas kärnvapentester. Hon leder numera en minoritetsregering och den politiska himlen är inte fri från orosmoln, som exempelvis landets försvagade ekonomi.

#13 Michelle Obama
Presidentfrun Michelle Obama har tappat tre placeringar på listan från förra året och kommer förmodligen att tappa ytterligare placeringar framöver, i och med tillträdandet av en ny president. Hennes största bedrift är att ha fått igenom en föreskrift som tvingar matproducenter att deklarera tillsatt socker på produkternas innehållsförteckning.

#14 Indra Nooyi
PepsiCos VD Indra Nooyi har hon breddat läskedryckstillverkarens portfölj med mer hälsosamma produkter, som nu står för över en fjärdedel av försäljningen.

#15 Angela Ahrendts
Angela Ahrendts är vice VD för Apples detaljhandel och onlinebutiker. Hon har ansvar för 478 högpresterande fysiska butiker.

#16 Abigail Johnson
Kapitalförvaltaren Fidelitys VD är god för 14,9 miljarder dollar och styr USA:s näst största fondbolag, med tillgångar på över 2 biljoner dollar.

#17 Tsai Ing-wen
Taiwans president har tack vare sin kampanj för självständighet från Kina letat sig in på denna lista.

#18 Michelle Bachelet
Chiles president regerar landet med en av Sydamerikas mest blomstrande ekonomier.

#19 Federica Mogherini
Frederica Mogherini är EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik. Hon representerar unionens 500 miljoner invånare i heta politiska frågor.

#20 Safra Catz
Som en av Oracles VD:ar är Safra Catz en av världens högst avlönade chefer, med en årsinkomst på 53,2 miljoner dollar.

Heidi Wold Scandic Haymarket Stockholm.

Haymarket – Mötesplats med unika upplevelser

Med satsningen på signaturhotell som Haymarket går Scandic lite utanför de tidigare ramarna och skapar hotell med individuell karaktär. Allt för att möta efterfrågan från de gäster som söker unika hotellupplevelser, menar Kommunikationschef Heidi Wold. Signaturhotellen präglas av sin historia och är utformade för att vara sociala mötesplatser och en naturlig träffpunkt för både lokala och tillresande besökare.

Inspirationen till Haymarket är hämtad från filmvärlden – är det tack vare att Greta Garbo påbörjade sin karriär som expedit och modell på hattavdelningen i just PUB-huset?

Det är klart att Greta har varit en inspiration men även hotellets omgivning med Filmstaden precis över torget har haft betydelse. Vi har tagit inspiration från både byggnader och historia runt omkring Hötorget och från byggnadens egen historia som prominent varuhus, berättar Heidi.

Väl inne i byggnaden möts man av elegans och optimism och en blandning av framtid, nutid och dåtid med klassiska Art Deco-detaljer som kontrasterar mot moderna designelement och material. Vilken typ av publik vänder ni er till?

Vi vänder oss som sagt till resenären som vill ha en unik hotellupplevelse. Till Haymarket kommer man inte bara för att bo och bor inte bara för att sova. Samtidigt vänder vi oss också till stockholmarna med våra sociala ytor. Hit kommer den som vill njuta av god mat och sofistikerade cocktails i en fantastisk miljö och atmosfär, fortsätter Heidi.

Vad har ni fått för respons de här första två veckorna?

Det har varit ett otroligt positivt gensvar! Det bästa jag vet är att låtsas vänta på någon i den pampiga entrén och tjuvlyssna på alla spontana kommentarer från gäster som kommer in genom dörren, ler Heidi. De flesta säger att det ser fantastiskt ut och att det är väldigt fint.

Hur har din egen roll i Haymarket-projektet sett ut?

Jag har varit med i det kommersiella arbetet nästan ända från början och har tillsammans med projektgruppen lagt positionerings- och kommunikationsstrategier. Sedan har jag också lett det operativa arbetet med PR och kommunikation. Det har varit väldigt roligt att få följa det här projektet från start till mål. Nu är det nästan lite tomt, som att barnet har flyttat hemifrån!

Vad gör Haymarket till den bästa mötesplatsen i Stockholm, tycker du?

Det är ju svårt att ignorera det geografiska läget. Haymarket är en brygga mellan de olika stadsdelarna i city och det är nära till allt. Samtidigt är atmosfären och miljön väldigt inspirerande; de olika restaurangerna, barerna och de sociala ytorna är helt fantastiska. Det finns lugna vrår att jobba från och livliga barer att umgås i. Kombinationen är oslagbar!

Tror du att Haymarket är en blivande hotellklassiker?

Ja, det tror jag verkligen. Byggnaden i sig har en särskild plats i Stockholmarnas hjärta och det är en plats som verkligen sjuder av liv, avslutar Heidi.

Besök Haymarkets hemsida här

Tuff eller Tydlig

Tuff eller tydlig?

Det slår aldrig fel. Mönstret är glasklart. Första dagen på ledarprogrammet, när deltagarna ska berätta för varandra om sitt övergripande mål med utbildningen, säger nästan alla: ”Jag vill bli en tuffare chef!” När jag undrar vad den där nya tuffheten skulle ge i ledarrollen pratar de om bättre resultat, färre konflikter och större lönsamhet. Jo, det är lätt att tro. Men verkligheten är en helt annan.

Snälla ledare är de mest lönsamma, de vinner lojalitet och får smidigare samarbeten. Det visar modern organisationsforskning från Stanford University. Att vara tuff och sätta press på medarbetarna får inte upp några resultat. Det ger snarare ökad stress, fler konflikter och ännu högre kostnader.

Tillbaka till första dagen på ledarprogrammet. Jag frågar de blivande tuffingarna vem som varit den viktigaste förebilden i just deras liv. Med lysande ögon berättas det om gamla tränare, någon speciell lärare, en tidigare chef, far- och morföräldrar och andra minnesvärda personer man gärna vill efterlikna. Förebilderna har varit rättvisa, raka, modiga, balanserade, trygga, öppna och lyssnande. De har varit inspirerande och målat upp visioner som går att förstå och på ett lättbegripligt sätt pekat på utmaningar i omgivningen, utan att förbjuda. Sist men inte minst har de lyckats förmedla vilka förväntningar de har på andra. Med andra ord: Förebilderna har varit supertydliga.

”Och tuff, då?”, frågar jag”. En talande tystnad följer.

Min känsla är att vi i arbetslivet, precis som i livet i stort, inte alltid är medvetna om när vi är förebilder för andra. Och det är just precis då vårt ledarskap är allra bäst. När vi är autentiska.

I vår värld omges vi av ett ständigt brus av valmöjligheter. Ofta krävs snabba beslut utan tid för djupare reflektion. Då gäller det att du är i kontakt med dig själv och tydlig mot din omgivning. Hur blir du det? Jag vill ge dig några funderingar:

  1. Utforska din kärna
    Vad är viktigt för dig och vilka är dina värderingar? Lev dem, andas dem! I vilka lägen vågar du stå för din egen sanning och samtidigt vara öppen för andras perspektiv?
  2. Vad vill du förmedla?
    Hur når du fram till andra? När är rätt tillfälle att kommunicera? Är ditt budskap genomtänkt och går det att formulera i ord? Var nyfiken och intresserad, både på dig själv och på andra. För att nå fram med tydlighet behöver du vara lyhörd på många sätt.
  3. Vad får du tillbaka?
    Ibland kommer feedback automatiskt, men om inte – våga be om den! Bästa sättet att lära är av omgivningens respons. Är du beredd att ta emot andras ärliga synpunkter? Vilka deras uppfattningar om dig matchar de värderingar du vill utstråla? Ta dig tid att lyssna på reaktioner och använd återkopplingen konstruktivt.
  4. Den medvetna närvaron
    Har du ro att vara närvarande och fånga ögonblicket i ett samtal? Behöver du öva på att lyssna på en ny nivå? Vågar du ibland vara ovetande, nyfiken eller släppa kontrollen och inte alltid vara mer insatt än den du möter? Öva dig i att rikta uppmärksamheten till det som pågår i stunden.

För att vara tydlig behövs mod. Det krävs dessutom att du har koll på vem du är och vad du står för, att du har en strategi för din kommunikation och känsla för hur budskapen landar. Så, vad väljer du? Att blir tuffare? Eller tydligare?

Marie W Schjölin

Sida 2 av 12

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén

Seraphinite AcceleratorOptimized by Seraphinite Accelerator
Turns on site high speed to be attractive for people and search engines.