Inte sällan talas det om utbrändhet och att personer ”går in i” den berömda väggen inom de flesta branscher. Ofta upptäcks den totala utmattningen inte förrän det är för sent. Dock finns det varningsklockor som ringer innan dess. Genom att känna till dessa kan du förhoppningsvis undkomma att bli utbränd.

Termen som vi gärna använder oss av i dag är utbrändhet. Dock har forskare kommit med rådet att undvika begreppet utbrändhet. Anledningen är att termen ”burnout” som under 1960-talet brukades av psykologer och psykiatriker i USA inte riktigt stämmer överens med direktöversättningen utbrändhet. Genom att benämna utmattningen som utbrändhet låter det som om att det inte är möjligt att återhämta sig igen och komma ur tillståndet. Visserligen är det ofta en lång process för att bli frisk igen – därför används främst benämningen utmattningssyndrom och utmattningsdepression numera då en diagnos ställs.

Vad innebär utmattningssyndrom?

Livet och vardagen är som bekant inte alltid en dans på rosor. Det dyker upp situationer som skapar stress och detta är någonting du skall vara uppmärksam på. Människan är kapabel till att hantera en viss mängd stress men det innebär också att tid för återhämtning krävs. Skulle du däremot inte balansera din stressnivå med tid då du kan återhämta dig under en längre period kommer din kropp att reagera. Den för höga stressnivån innebär att kroppen skickar ut signaler som du bör uppmärksamma.

Skulle du ignorera dessa signaler och fortsätter i samma tempo och mönster kommer du att känna dig allt tröttare vilket leder till en större risk för inte bara fysisk utmattning utan även psykisk utmattning. För att förenkla detta händelseförlopp kan utmattning ses som det sista steget av stress. Både kropp och själ har tagit skada och det kan betyda en lång väg tillbaka med rehabilitering. För att du ska diagnostiseras med utmattningssyndrom har du lidit av minst en påfrestning under minst sex månaders tid enligt Vårdguiden.

Hur blir man utmattad?

Anledningen till att du drabbas av utmattningssyndrom kan bero på både påfrestningar i arbetslivet och i privatlivet. I dag innebär de flesta arbeten relativt högt tempo och det leder inte sällan till att många känner press. Skulle du arbeta med någonting som stjäl din energi och kraft utan att ge dig lika mycket tillbaka kan det innebära att du så småningom blir utmattad. Likaså kan situationer i privatlivet påverka dig så som till exempel dödsfall, sjukdom, en separation, att vara arbetslös under en lång tid eller andra psykiskt påfrestande händelser.

När det sker svårigheter i livet som egentligen behöver bearbetas väljer många att arbeta ännu hårdare än förut och trycker på så sätt undan känslor och behov. Även om energin och kraften egentligen är slut och batterierna behöver laddas.

Symtomen – dina varningsklockor

Som tidigare nämndes sänder kroppen ut olika signaler då stressnivån blir för hög och du inte återhämtar dig ordentligt. Det är viktigt att vara uppmärksam på dessa. På så sätt kan du ta tag i problemet i ett tidigare skede istället för att det går så pass långt att du till slut faktiskt lider av utmattningssyndrom.

De symtom du kan märka av är både kroppsliga och psykiska och innan sjukdomen bryter ut brukar det vara vanligt med stressrelaterade besvär som pågått under en längre tid.

Trötthet – De flesta upplever en enorm trötthet som inte försvinner genom vanlig vila. Energinivån är i botten och orken finns inte längre. Du känner dig helt enkelt utmattad.

Sömnproblem – Även om du känner dig otroligt trött har du ändå svårt att somna på kvällarna. Du kan också vakna flera gånger om under natten.

Känslostormar – Utmattningssyndrom påverkar också känslolivet negativt. Du kan känna dig irriterad lättare liksom du är nedstämd och känner dig orolig. Ångest hör inte heller till ovanligheterna.

Ökad smärt- och infektionskänslighet – I vissa fall kan utmattningssyndrom också påverka din känslighet för smärta och den ständiga tröttheten påverkar ditt immunsystem till att bli sämre.

Ovanstående symtom kallas för somatiska och de inkluderar förutom de nämnda även muskelproblem och mag- och tarmproblem. Sedan finns det även kognitiva symtom som du kan märka av. Det kan röra sig om exempelvis:

Tankemässiga – Minnet försämras och du har svårt att koncentrera dig. Du kan även känna svårigheter att ”tänka klart”.

Kroppsliga – Du kan uppleva fysiska problem så som förstoppning, värk, högt blodtryck och att du blir mer känslig för ljus, ljud och lukter. Din stresstolerans är också väldigt låg.

Utmattningssyndrom innebär att din förmåga att prestera försämras och därmed drabbas många också av skuldkänslor i samband med utmattningen. Det i sin tur påverkar många till att känna sig misslyckade och nedstämda. Du är fysiskt och känslomässigt tömd på energi och du kan till och med drabbas av ångestattacker. För vissa kan utmattningssyndromet trigga i gång en depression – utmattningsdepression. Vanligtvis brukar insjuknandet liksom ”smyga sig på” och just därför är det bra att vara medveten om vilka varningssignaler som finns.

Söka vård och behandling

Upplever du att du har eller är i riskzonen för att drabbas av utmattningssyndrom ska du se till att du tar kontakt med din vårdcentral för att få tala med en läkare eller företagshälsovården. Du kan även ta upp din situation med din chef. Skulle chefen inte lyssna på dig kan du kontakta skyddsombudet eller ditt fackförbund.

När utmattningssyndrom behandlas tar man hänsyn till de besvär just du har och anpassar därefter behandlingen. Dock brukar rehabiliteringen ofta innebära olika former av motion, samtalsterapi och stresshantering för de flesta. För att återhämta sig behöver du arbeta med dina tankemönster och rutiner. Det kan också innebära att du är tvungen att förändra din livssituation och justera hur du arbetar. En del kan också behöva behandling med hjälp av läkemedel.

Minska risken att drabbas

Om du vill minska risken att drabbas av utmattningssyndrom handlar det kort och gott om att du tar dig tid för återhämtning. Oavsett hur stressig din livssituation/arbetssituation är för tillfället måste du tvinga dig själv att helt enkelt ta det lugnt och ladda upp med ny energi. Alla gör det på olika sätt – det kan vara genom att vila på soffan, sova ordentligt, träna och spendera tid med de närmaste. Men ju tidigare du uppmärksammar symtom på utmattning desto tidigare kan du förebygga att utveckla utmattningssyndrom.

För hur länge du exponeras för stress spelar en avgörande roll för hur snabbt du kan återhämta dig. Skulle du utsätta dig för långvarig stress kan det röra sig om månader eller till och med år innan du blir pigg och kry igen.

Källor:

Wikipedia – Utbrändhet
Utmattningssyndrom
Utbrändhet och utmattning
Syndrom vid utmattning