Mötesbranschen - Möten Ledarskap Inspiration Personlig utveckling

Sophia Sundberg

den 17 oktober, 2014

Sophia Sundberg – Expertepisodiker. Sophia är en av de som hade driv och tänkte i entreprenöriella banor redan som barn. Vid 14 års ålder startade hon sitt första egna företag och nu, 2014, kan hon blicka tillbaks på ett flertal intressanta och lyckade satsningar. När vi diskuterar karriär och verksamhetsområden, är hon snabb med att definiera grundstommen i allt hon företar sig. Nämligen att ha roligt! Sophia jobbar i dagsläget som föreläsare och hjälper företag att utveckla sin verksamhet genom nätverk och att skapa kontakter.

Att titulera sig ”expert och episodiker” är för många en omöjlighet. Det finns en problematik i att både vara expert och på samma gång episodiker. För Sophia är detta fullt naturligt! När hon är intresserad av någonting, eller ser ett behov, är hon snabb med att sätta sig in i ämnet och fokuserat lära sig allt som krävs för att nå resultat. Därför blir hon expert på vad hon intresserar sig för.

När hon skrev #Twitterboken var det att ge sig in på okänd mark. Själv visste hon initialt inte så mycket om Twitter utan utgick ifrån att detta var en kommunikationsplattform för journalister och mediemänniskor. Förr var detta nog helt korrekt, men över tid har det blivit en allt bredare användarbas. Det fanns inte någon egentlig handbok för hur man skulle använda sig av Twitter och detta behov beslutade hon sig för att fylla! Att gå från okunskap till proffs och författare i ämnet, visar tydligt hur Sophia arbetar även om denna bok är lagd på hyllan för att ge utrymme åt nätverksarbete.

Affärsmingel

Mingel är någonting som blivit allt vanligare och det finns en hel del knep för att etablera så bra kontakt som möjligt med rätt personer. När Sophia talar om mingel understryker hon att det inte är fråga om champagnemingel i samband med premiär och fest. Istället riktar hon in sig på affärsmingel som är till för att resultera i affärsrelationer och samarbeten.

Under sin karriär har Sophia observerat och analyserat affärsmingel och hur man gör för att lyckas. Det är vanligt att känna sig nervös och osäker inför en sådan tillställning, vilket gör att resultatet inte blir som önskat. Den som vill känna sig bättre till mods vid sådana träffar har möjlighet att ta kontakt med Sophia för att boka in sig på en kurs i mingelteknik vilken besökts av åtskilliga personer. Om man lyckas bra med ett mingel kan man snabbt utöka sitt professionella nätverk, men frågan är hur man använder sig av det och håller kvar sina kontakter.

Vårda ditt nätverk

För Sophia finns det ingenting som heter att ”få ett stort nätverk”. Detta används dock i branschen när man vill locka till sig medlemmar. I affärsnätverk och företagarföreningar har man ett potentiellt nätverk, men sitt reella nätverk är någonting helt annat! För att hålla igång kontakter och ha nytta av sitt nätverk krävs det manuellt arbete och intresse. Att man är med i samma klubb är inte tillräckligt för att man skall kunna gå i god för varandras kompetens! Sophia är noga med att göra skillnad på möjligt och verkligt nätverk. Det finns ett vanligt missförstånd när det kommer till nätverk och är man inte uppmärksam och aktiv i sina relationer är det lätt att helt tappa relationer som kunnat vara bra att hålla kvar.

Konkreta tips

”Det handlar inte bara om att göra intryck, utan om att göra avtryck..”

Det finns flera titlar om hur man skall vårda sina relationer och hur man skall etablera kontakt med rätt branschmänniskor. Samtidigt är dessa tips och rekommendationer diffusa till sin natur och lämnar en hel del åt slumpen. Sophia är inte den som har abstrakta förklaringsmodeller om hur man kan göra för att nå resultat. Tvärtom är hon konkret och direkt i sina föreläsningar! När man kommer hem efter att ha varit på föreläsning hos Sophia Sundberg har man med sig redskap som kan sättas i verket omedelbart! Det handlar om allt ifrån klädsel till hur man rör sig, står och hälsar på de man träffar.

Digital introduktion för analog kontakt

Sophia rör sig gränslandet mellan det digitala och det analoga men ser ingen konflikt dem emellan. Under vårt samtal tar hon istället upp hur dessa kompletterar varandra på ett bra sätt. En initial kontakt via sociala medier, mail eller Twitter kan lägga grunden för ett fysiskt möte där man kan lära känna varandras verksamheter. Det finns här ingenting som konkurrerar med det andra.

När Sophia själv är ute och träffar kunder är hon noga med att det skall bli en energiinjektion och någonting som kan sätta igång en process i företaget hon besöker! Att hålla kontinuerliga utbildningar är någonting som hon på många sätt valt bort då risken att falla in i stagnation är stor. Hon föredrar istället tillfälliga insatser som inspirerar och konkretiserar!

Ny satsning

Det har blossat upp ett allt större intresse för nätverksarbete och relationer i företagssektorn. Under hösten skriver Sophia på en ny bok som tar upp de olika delarna av affärsmingel och hur man tar hand om sitt nätverk. De många idéer hon ständigt har på lut indikerar att vi kommer att få se betydligt mer av henne framöver!

Presentationer som övertygar och kommunikation som motiverar

Av Mötesbranschen

den 8 oktober, 2014

i Personlig utveckling

Jan Kronkvist är skådespelaren som tog in scenkonsten i mötesrum och företag. Efter skådespelarutbildningen på Calle Flygares Teaterskola arbetade han med teambildning och såg hur skådespelarteknikerna kunde användas för att utveckla kommunikations- och presentationsteknik i näringslivet. Jan arbetar med klassisk retorik som uppdaterats och kompletterats med kommunikationstekniker från scenkonsten. Genom åren har han föreläst och utbildat arbetslag, ledningsgrupper, företag och ledare i effektiv kommunikation. För tillfället filmar han onlinebaserade utbildningar för att kunna erbjuda resultatorienterade utbildningar i retorik och kundbemötande till företag som vill jobba med att utveckla sin kommunikation. Han är uppskattad för sin höga motivation, effektiva tekniker, och för sin förmåga att nå fram till sin publik med konkreta verktyg som direkt kan användas för att nå resultat!

Förmedla, övertyga och presentera

”Hur kom det sig att vissa kunde övertyga när andra inte hade den förmågan..”

När vi talar om vägen till föreläsningar och kommunikation nämner Jan en frågeställning som kom då han jobbade som teamtränare. ”Hur kom det sig att vissa kunde övertyga kollegorna när andra inte hade den förmågan.” Några år tidigare hade Jan arbetat som pedagog på Historiska Museet. En del av arbetet handlade om att utbilda guider i presentationsteknik, vilket gick hand i hand med skådespelarbanan. Han utvecklade konkreta tips och verktyg för hur man når ut till sin publik och startade Kronkvist Kommunikation AB. Även om både publiken och scenen var en helt annan än den på teater och film, var det samma tekniker som kunde användas för att nå fram. Bland annat handlar det om vilka signaler man sänder ut, hur kroppshållningen spelar roll, och hur man använder rösten.

I kombination med klassiska, retoriska, metoder har Jan Kronkvist utarbetat metoder som hjälpt åtskilliga företag, ledare, anställda och team att få bättre kommunikation. Bland hans kunder finns bland andra:

Södra Hestra sparbank, VGR, GORE-TEX, Regeringskansliet, Smarteyes, Fastighetsägarna, Volvo, Skatteverket och Forsmark.

Jan Kronkvist – Från talare till mottagare

Att förbereda sig inför en presentation handlar inte om vad du skall säga

Oavsett om man står på en scen, är säljare i kundmöte, förändringsledare eller vill inspirera medarbetare, är det otroligt viktigt att leverera hela budskapet. Vi talar en god stund om den klassiska, tidlösa, retoriken och hur samma principer gäller även om sekler gått sedan de första retorikerna forskade i kommunikation. En av grundstenarna är att skifta fokus från talare till mottagare. Vem skall jag tala med? Vad vill jag förmedla? Framförallt Hur skall jag förmedla?

Även om alla detaljer finns med i budskapet, kommer mottagaren inte per automatik att inspireras. Hur väver man in sin motivation och kreativitet i budskapet så att det når hela vägen till åhörare? Detta är ett område Jan tar upp när han föreläser och utbildar företag i kommunikation. Att väcka nyfikenhet och förmedla engagemang är en konst, men också någonting som kan läras ut! Nu för tiden sker allting snabbare och mer intensivt. Vi har fler möten, större informationsvolym och högre takt. Det innebär också att vi inte har tid att bygga upp intresset succesivt i varje möte. Tvärtom behöver man snabbt väcka intresse och få publiken att vilja lyssna på vad man har att säga.

Relationsbaserad försäljning

”8 av 10 före detta kunder hänvisade till bristfälligt intresse..”

För att ytterligare gå in på hur kommunikationen påverkar resultatet, tittar vi på försäljningskommunikation. Här är bemötande och aktivt lyssnande otroligt viktigt, för säljare har en kort stund på sig att förstå behovet och övertyga kunden. Utifrån Jans erfarenhet har det skett en hel del inom försäljning på senare år. Det finns enorma mängder information om allting och kunderna är i allmänhet pålästa om vad de handlar. Priset är förvisso någonting man använder för att vinna kunder men i allt större utsträckning är det fråga om att bygga relationer. Har man förmåga att skapa förtroende och bygga långvariga relationer till kunder, finns möjligheten att prisets relevans minskar.

Jan nämner ett exempel från detaljhandeln där man utvärderade försäljningsresultat. Dåliga siffror och kunder som lämnar företag, ansågs av säljarna bero på för högt pris eller dålig produkt. Kunderna hänvisade å andra sidan till dålig service och obefintligt intresse hos företagets personal. Det är inte alltid man tänker på hur bemötande och kommunikationsfärdigheter är ett direkt verktyg för att bibehålla eller öka försäljning, men det blir allt viktigare!

Internkommunikation

”Varje företag har unika behov, därför skräddarsyr jag varje utbildning”.

Även om Jan föreläser mycket, är det utbildningar som är kärnan i företaget. Flera chefer på företag och myndigheter kommer till Jan och behöver hjälp med sin internkommunikation och vill hitta sätt att kommunicera så budskapet når mottagaren. Jan berättar att han tidigare höll öppna kurser där han lärde ut kommunikationsteknik, men de anpassade kurserna är betydligt fler idag. ”Varje företag har unika behov, därför skräddarsyr jag varje utbildning”.

I det utbildningsmaterial Jan lär ut handlar en viktig del om att stärka gruppens ”VI-känsla”. Frågor som ”hur kommunicerar man inom gruppen? och hur kan vi kommunicera bättre för att förebygga eventuella konflikter” är grundstenar i denna utbildningsdel. I Sverige är vi generellt ganska känsliga för både kritik och beröm. Att företag säger sig ha högt i tak stämmer oftast inte så bra i praktiken. Samtidigt är det större variation mellan företag nu för tiden. Vissa har en väldigt trygg kompetent företagskultur där man har en dialog och talar öppet med varandra. Andra är vana vid en mer återhållsam kommunikation.

Det har blivit allt viktigare att ha en tydlig och bra kommunikation. Såväl B2C som B2B har ett stort behov av att utveckla sin interna kommunikation men också att förbättra sin kommunikation till kunder, partners, sponsorer och investerare. Jan arbetar till stor del med motiverande kommunikation där han lär ut hur man förmedlar budskap som skapar känslor och engagemang! Detta är en nyckel för den som vill utveckla affärsverksamheten, förbättra vi-känslan och bygga en kreativ, attraktiv och framgångsrik företagskultur!

Tips från Jan Kronkvist

Förberedelserna är viktiga inom all presentation för att kunna anpassa efter målgrupp och väcka intresse.

Fundera över:

Vem skall jag kommunicera med?
Vad vill jag kommunicera?
Vad vill jag uppnå?
Hur skall jag kommunicera?

Strukturera din presentation för att förtydliga och förstärka ditt budskap.

En effektiv struktur är talets fem delar:

Inledning
Bakgrund
Budskap
Argument
Avslutning

”Utbildningen förbättrar Dig som yrkesperson oavsett förkunskaper. Jan är en inspirerande kursledare med bra teoretiska kunskaper i ämnet. Utbildningen har stärkt min självkänsla och visat vägen till bättre struktur vid medlemsmöte för Arla”. Håkan Nilsson, kretsordförande för Jämtlands mjölkbönder i kooperativet Arla.

”Jan Kronkvist visade sig ha en arsenal av verktyg som gav mig resultat. Från detta inspirerande coachingupplägg med antikens retorik som bas fick jag genom mitt sätt att framträda, övertyga och möta min publik en ovärderlig bestående effekt”. Magnus Ernegård, Managing Director of Shanghai Sunwin Bus Corporation (Volvo), China

6 vanliga symptom för utbrändhet

Av Mötesbranschen

den 6 oktober, 2014

i Hälsa

De flesta har en relation till stress och flertalet har vid ett eller annat tillfälle känt sig jagad av to-do listor, möten, resultat och krav. Vi har succesivt höjt ribban för vilken stressnivå som är acceptabel och för många är kortare stress någonting bra! Kravet för att stress skall kunna vara positiv är dock att man därefter varvar ner och får möjlighet att återhämta sig. Stressproblematik under lång tid, är destruktivt och kan övergå till utbrändhet, hälsorisker och dysfunktionalitet i vardagen.

När man blivit utbränd krävs det åtskilligt arbete för att komma tillbaks igen. Det tempo man vant sig vid är omöjligt att hålla och för vissa är mindre saker som att gå till affären, någonting som kräver en hel dag av förberedelser. Sett till konsekvenserna av långvarig stress är det svårt att försvara den arbetsbelastning och tillvaro man vant sig vid under flera år av stress. Samtidigt är det svårt att bryta vanor. Någonting man bör ha med sig, är att man inte behöver vara entreprenör eller VD för att bli utbränd. Stress är någonting individuellt och handlar sällan bara om belastningsvolym.

Här beskrivs några vanliga symptom på att man håller på att bränna ut sig. Är du i riskzonen finns åtskilliga tips för hur man kan förebygga- och hitta en hälsosam livsstil!

1. Karriär och fritid

För den som lever under konstant stress är det vanligt med en diffus gräns mellan karriär och fritid. Jobbet följer med hem efter arbetstid och man kommer på sig själv med att ha tankarna i jobbet även när man är ledig. Även om detta inte nödvändigtvis behöver indikera att man närmar sig stressjukdomar har många drabbade denna upplevelse. När du aldrig kommer hem från jobbet och får vila, förbrukas dina resurser snabbt vilket ökar risken för utbrändhetssituationer.

2. Sista rummet

De flesta är överens om att kost, vila, aktiviteter och träning behövs för att man skall må så bra som möjligt. När man befinner sig i riskzonen för utbrändhet och har stort behov inte minst av återhämtning och näring tenderar flertalet att helt bortprioritera dessa båda. Trötthet motverkas med vilja och koffein. Hunger med snabba kolhydrater. När arbete eller någonting annat blir viktigare än att ta hand om sin hälsa, kan det vara bra att reflektera kring situationen och utvärdera ifall man behöver förändra någonting i vardagen.

3. Enstöring

Det finns ingen regel om att man behöver umgås med sina vänner så fort man är ledig. Samtidigt finns det studier som visar en tendens att bortprioritera sociala relationer när man är under långvarig stress. Det är viktigt att se till alla sina behov. Om man under lång tid undviker interaktion, kan det vara ett tecken på att man behöver fundera över vardagen.

4. Sömnproblem och hastig andning

När man är van vid att stressa igenom dagarna med hjärtat i halsgropen och magsyran strax därunder kan sömnen utebli. Det är viktigt med återhämtning och utan sömn fungerar vi dåligt. Hela nätter av arbete kan för vissa vara genomförbart vid något tillfälle men att ständigt jobba mot sömnen resulterar sällan i bästa resultat. Dessutom sliter man på kroppen och dess reserver. Om du har svårt att somna kan du försöka med avslappningsövningar och se till att verkligen lämna jobbet när du går hem. Tillfälliga sömnbesvär är inte ovanligt men om det är vanligt och inte går över kan det vara dags att utreda varför.

5. Allting omedelbart

En vanlig signal om att man är stressad är att man inte har tid att göra en sak i taget. Ofta kan det röra sig om att man känner sig jagad och vill ha gjort allting samtidigt. Risken med att jobba simultant med flera uppgifter är att ingenting blir riktigt klart och att man i slutet av dagen har ägnat flera timmar åt att inte få någonting gjort. Kroppen är inte så intresserad av yrkesresultat och blir precis lika trött oavsett om prestationerna innebar seger eller förlust. Händer detta regelbundet är det en indikation på utbrändhet eller att du har för stor belastning.

6. Depression

Känslor av olust och nedstämdhet är bland de vanligare symptomen på utbrändhet. Sådant man brukade uppskatta känns inte längre roligt, man äter mer eller mindre än vanligt, isolerar sig eller blir ledsen. Depressiva känslor är individuella och kan variera. Vissa perioder är det vanligare än annars med dessa känslor och årstidsdepressioner kan utlösas även om man inte upplevt detta förut. I kombination med hög belastning och stress ökar risken för utbrändhet om man inte får hjälp eller hittar sätt att hantera vardagen.

Även om man är van vid hög arbetsbelastning och vet med sig att man kan hantera stress, är det bra att vara uppmärksam. Det är enklare att förebygga än att komma tillbaks efter sjukdom!

Vi kommer att skriva mer om utbrändhet, stress och arbetsmiljö så missa inte att ansluta er till nyhetsbrevet!

Personligt ledarskap – själens kondition

Av Torkild Sköld

den 24 september, 2014

i Personlig utveckling

Ibland får jag frågan om det går att gå en snabbvariant av min utbildning i att träna självkänslan dvs. personligt ledarskap. Självkänsla är själens kondition och som med all annan konditionsträning så finns det inga genvägar. Man måste ta sig till ett gym och träna med de verktyg man får till sig och inte bara sitta och läsa självhjälpsböcker utan att göra något. Hur många tror ni det är som läser en bok om styrketräning och tror att man får större muskler av det? Oavsett om man går min utbildning eller någon annans, är det hårt arbete som gäller. Annars kommer man sitta kvar och ha synpunkter som: Det är lättare sagt än gjort eller t.o.m. det är inte lönt.

För mig har det blivit lika uppenbart att träna själens kondition som kroppens kondition. Tankens kraft och mental träning har anammats på olika sätt men för mig handlar det om att precis som den fysiska konditionen så måste vi träna själens kondition. Många tränar fysiskt för att bli bra på självförsvar medans andra tränar själens kondition för att bli bättre på själförsvar. Vi lever alla i direktsändning och en sak är säker nämligen att livet drabbar oss alla då och då. Ifall själens kondition då inte är i form så kommer vi att påverkas mycket hårdare än om vi hade haft ett gott själförsvar.

Att träna själens kondition är för mig som sagt att träna min självkänsla. Först och främst att bli medveten om min befintliga självkänsla och sedan utifrån det träna upp den ytterligare. Efter att ha gjort det på olika sätt och med olika verktyg under flera år, så är jag idag fullt övertygad om att det för mig har inneburit minst lika många fördelar som att träna min fysiska kondition. Tidigare gick jag ständigt omkring och gjorde saker för att andra skulle kunna bekräfta mig. Idag är jag fortfarande glad för andras bekräftelse, men den stora skillnaden är att jag numera är bra på att bekräfta mig själv, vilket är en bra egenskap att ha med sig. Vi tolkar in så mycket onödigt i andras beteende, som oftast inte stämmer ändå.

Jag har även insett att jag är bra precis som jag är med alla mina styrkor och tillkortakommande. Jag är tryggare i mig själv och det speglas i sin tur på min omgivning såsom familj, vänner och arbetskollegor. På 80-talet trodde jag att det skulle bli krig i Sverige och valde att under tio års tid arbeta som yrkesofficer. I början var jag inte mycket äldre än de värnpliktiga som jag skulle leda och utbilda. Mina överordnade gav mig då ett tips som jag trodde var bra och följde i många år nämligen: En säker attityd döljer oceaner av osäkerhet.

Jag levde med den devisen i många år, även långt efter det att jag hade slutat från försvaret. Det var först när jag började träna min självkänsla som jag förstod vad tipset betydde, nämligen att om du har ett säkert självförtroende så döljer du oceaner av låg självkänsla. Idag när jag har tränat upp min självkänsla vilket jag för övrigt gör varje dag för att upprätthålla den, kondition är en färskvara och jag vill vara färsk, så behöver jag inte längre ett konstlat självförtroende. För när självkänslan är bra så blir den också mitt självförtroende och då har vi ett starkare personligt ledarskap.

När vi har en vältränad självkänsla så har vi inte längre lika stort behov av att jämföra oss med andra. De andra är dessutom väldigt många. Vi kan alla göra fel men vi är aldrig fel. Vi är bra precis som den vi är. Du med. Lev för allt vad du är värd. Läs mer om Torkild Sköld

Bollhavet – ett roligt men allvarligt möteskoncept!

Av Johan Hjort

den 10 september, 2014

i Konferens

Äntligen är det dags att skriva premiärartikeln här på mötesbranschen.se. Det första jag vill dela med mig av är min kärlek till möten och utmanande idéer. Min första sådana var Bollhavet. En idé som betytt mycket för många konferensgruppers vistelse, och som verkligen gett Tammsvik Konferens & Herrgård en skjuts framåt både vad gäller omsättning och positionering.

Bakgrunden till idén är denna: När jag precis hade flyttat till Stockholm fyllde jag 25 år och mina Härjedalskompisar retade mig lite för att jag alltid hade så bråttom och för att jag redan hade fastnat i storstadstempot. Attack är bästa försvar tänkte jag och temat på 25-årsfesten blev förstås ”snabbt”! Vi sprang i rulltrappor, gick mot röd gubbe etc. ja, – ni förstår. Som ett stopp på vägen hade jag förbeställt lunch på McDonalds på Götgatan där de hade en avskild avdelning en trappa ner. När vi ätit tänkte jag hoppa i bollhavet som alla andra födelsedagsfirare brukar göra (barnsligt jag vet, men jag berättar bara historien som den var). Vi blev dock nekade och för att inte göra den historien för lång, kände jag i alla fall att ALLA verkligen ville prova bollhavet, relativt vuxna människor mitt i livet. Hmmm, det där grodde ett tag i mig och jag tänkte att jag nog får fixa det där själv på något sätt. Faktum är att vid ett flertal tillfällen uppstod möjligheten att faktiskt bygga ett eget bollhav men det kändes aldrig rätt. Inte förrän jag började som hotelldirektör på Tammsvik hösten 2004.

Tammsvik behövde öka i omsättning och uppdraget från ägarna var ”full gas” med mycket sälj och energi! Anläggingen var rätt stor med 120 hotellrum, 22 konferenslokaler och lika många grupprum av varierande kvalitet, så det fanns mycket att göra och bra möjligheter. Dessutom var devisen ”Allt är möjligt” inarbetad bland kollegorna så det var högt i tak. Jag har en förkärlek för att vända dåligt till bra t.ex. genom att göra kostnadsdrivande ytor till intäktegenererande ytor. Det fanns bland annat två rum i huvudbyggnadens ”källare” som i princip aldrig hyrdes ut och då blev gästerna sällan nöjda över upplevelsen heller. Jag funderade på hur vi skulle komma undan den där källarkänslan. Svaret var för de flesta en grym design men jag kände ändå att det inte skulle räcka eller vara värt pengarna. Vi behövde verkligen något som blev en snackis och inte bara ett snyggt rum.

Att ha kul på jobbet har alltid varit en devis för mig och jag är tacksam över att ha fått utrymme till att jobba mycket med glädje. Mitt i allt det seriösa som det innebär att driva ett hotell har jag haft ett stort behov av att vara lite busig och ha kul. Och, när man jobbar med hotell är det som allra roligast när gästerna har riktigt kul och delar med sig av den glädjen till oss som jobbar. Så, ett av inläggen i brainstormingen kring det nya rummet var glädje. Och där någonstans kom det bara – BOLLHAVET, här skall byggas bollhav!

Tammsviks position vid den här tiden var att ha allt till alla och skapa framgångsrika möten. Bra men inte så spetsigt som vi i ledningsgruppen ville och vi bestämde oss för att glädje och roligt skulle utgöra grunden i vårt jobb och vår serviceanda. Vi tänkte helt enkelt att konferensgästernas möten skulle bli bättre om de var gladare och självklart kändes det också roligare för oss i personalen att jobba med den utgångspunkten. Det visade sig funka rätt bra med tiden.

Jag surfade mycket och samlade in fakta om betydelsen av glädje när det gäller prestation och då särskilt för grupper. I många nätartiklar fanns samband mellan glädje, kreativitet och prestation. Inte minst nämndes glädje som en faktor när man kört fast i själva ämnet eller har personer som inte känner att de tillhör gruppen. Då lekfulla handlingar eller annat som skapar skratt frigör lyckohormonet dopamin och endorfin i kroppen, höjer vi vår prestationsförmåga. Även stressen avtar då skratt faktiskt har en pulssänkande effekt. Jag fick också kunskap om hur färger spelar stor roll för gruppens välmående och rött, som för många symboliserar kärlek, är ju samtidigt lite provokativ som färg och bidrar därmed både till trygghet och prestation.

Arkitekten Mårten Bäckman som jag hade jobbat med tidigare på Grythyttans Gästgivaregård kontaktades. Vi gick igenom syftet och tanken samt utgångspunkten att det skulle vara rött för bästa prestation. Redan nästa dag fick jag två perfekta skisser som illustrerade rummens funktioner och utseende. Inredningen skulle bestå av röd matta från golv till tak, frostade glaslådor för anteckningar och så förstås bollar. Själva rummet var för stort för att helt fyllas med bollar så vi byggde en skiljevägg, med cerise färg som symboliserade lycka. Denna skulle stärka upplevelsen och göra rummet mer praktiskt användbart.

Jag presenterade Bollhavet på ett styrelsemöte och fick ett så snabbt ja på investeringen att jag nästan blev överrumplad. 2 månader senare fanns hela miljön färdig och vi fick artiklar i all branschpress men också i såväl Svenska Dagbladet som i Dagens Industri. Signalen detta sände blev startskottet för en rad olika möteskoncept som jag och kollegorna på Tammsvik producerade de kommande åren. 2008 vann Bollhavet andrapris i tävlingen ”Sveriges mest inspirerande mötesmiljöer” och jag åkte omkring och föreläste på skolor om skrattets betydelse för lyckade möten. Inte illa för en lite udda idé!

Personligen minns jag dock helst alla möten och tydligast två konferensgrupper med helt olika problem som löstes i Bollhavet. Eftersom jag fortfarande har en professionell relation till båda kunderna vill jag inte berätta deras exakta problem, men i ena fallet handlade det om mobbning och i det andra om att de kört fast helt i ett affärsutvecklingsprojekt. Hursomhelst löste de sina problem genom den attitydförändring som grupperna lyckades genomföra med hjälp av Bollhavet och det stärker min tes att även hårdvara kan ge ett visst mått av service.

Förändringen av Tammsvik startade med Bollhavet. I och med uppmärksamheten vi fick, växte vårt kollektiva självförtroende och vi satsade stort med en ny varumärkesplattform som hade sin bas i det nya och utvecklande – vi skulle bli ”Sveriges mest innovativa mötesplats” med kärnvärdena; Innovation, Annorlunda och Värdskap. Omsättning och vinst ökade rejält de kommande åren och vi fick ägarnas förtroende att återinvestera allt i vår utveckling vilket var både lärorikt och fantastiskt. Att våga säga inför kollegorna att vi ska tjäna pengar på att ha kul och ha lite attityd fick mig att växa otroligt som ledare. Jag kan förstås aldrig tacka de som var med på den tiden tillräckligt för att de vågade och kom med otroligt knäppa idéer som många gånger genomfördes. Men som vi skrattade så tror jag att alla kände sig rätt sedda och uppskattade!

Jag vill verkligen slå ett slag för att alla ni som verkar i branschen ska ta humorn på största allvar. Våra möten börjar ofta med ett leende men det får inte bara stå i affärsplanen, det måste komma inifrån – på riktigt. Vare sig vi är kunder eller leverantörer så finns utrymme till förbättring i denna fråga.

Tills vi ses nästa gång önskar jag er utvecklande möten.

Tack för ordet!

// Johan Hjort

Torkild Sköld

Av Mötesbranschen

den 8 september, 2014

i Diverse

Torkild Sköld – Nytänkande talesman för det personliga ledarskapet

Sedan början av 1980 talet har Torkild Sköld haft ledarbefattningar inom såväl försvarsmakten som i näringslivet. Nu utmanar han synen på vad som krävs för att bli en bra ledare och inspirerar till ett nytt och personligt förhållningssätt. Både i privatlivet och professionellt. Torkild Sköld utbildar ledare och är en av landets mest uppskattade föreläsare inom sitt område. Vi är mycket glada över att kunna presentera honom som en av skribenterna på mötesbranschen.se!

Det professionella speglar det personliga

”Blir vi bättre på att respektera oss själva, blir vi även bättre på att respektera andra”

I samtalet med Torkild framkommer det snabbt att hans erfarenheter från diverse ledarroller har sett olika ut inte bara på grund av dess varierade karaktär. Upplevelsen har också färgats av hans personliga situation. Något som verifierar flera av de teser han presenterar under sina föreläsningar. Under vårt samtal kommer vi in på områden där man kan gömma sig bakom omständigheterna och undfly ansvar. Torkild menar att detta är ett tecken på att man inte tagit på sig ledarrollen i sitt eget privatliv. Det är inte komplicerat att axla rollen som VD i sitt eget liv. Samtidigt är det inte nödvändigtvis enkelt!

Det går att se det personliga respektive det professionella ledarskapet som ett mikro- och makrokosmos. Vad som än finns i ditt personliga ledarskap kommer att återspeglas i yrkesrollen. Det är lätt att skylla på omständigheter eller att försöka lämna över ansvaret till någon annan. Resultatet är ofta att man brister i respekt mot sina medarbetare eller ställer ouppnåeliga krav på sin omgivning. Torkild menar att ”Om vi blir bättre på att respektera oss själva kommer vi också att bli bättre på att respektera andra.” Oavsett om man har en professionell chefsroll eller inte, träffar- och interagerar man med sin omgivning. Det går aldrig att påverka människor annat än genom att förändra sig själv och ett personligt ledarskap möjliggör en tillvaro där vi leder i våra egna liv.

Kritisk inställning

Det är intressant att ta del av Torkilds historia och inte minst av hur inställningen till personlig utveckling ändrats radikalt. Som yrkesofficer och med en magisterexamen i ekonomi och företagsstrategi, har vetenskapliga- och empiriska fakta varit de enda argumenten som hållit. Då personlig utveckling var ett begrepp lika diffust som ovetenskapligt, avfärdade han alla sådana teorier och fokuserade på väl underbyggd information som kunde utvärderas och struktureras. Insikten om det nära sambandet mellan personlig utveckling och ledarskap kom först åratal senare.

Torkild berättar om när han blev förälder och ville lära sig om föräldraskap. Flera av de böcker som fanns på området påminde om undervisningsmaterial för ledarskapsutveckling. Här väcktes en tanke som banat väg för idén om varje människas personliga ledarskap. ”Det finns diger information om hur man leder andra, men inte alls lika mycket om hur man leder sig själv..” Om man inte kan leda sig själv, kan man inte heller leda andra, eller kräva att få deras lojalitet.

När han inte kunde motbevisa teorierna om att förändra genom att förändras, fanns bara en sak att göra. – Sätta sig in i hur man lägger grunden för ett bra ledarskap och axla rollen som personlig ledare för sin tillvaro.

Inifrån och ut

”All yttre förändring börjar med oss själva.”

Som ny yrkesofficer var det lätt att falla in i ett strikt toppstyrt ledarskap och luta sig mot den tilldelade auktoritet som kom med titeln. Torkild berättar hur denna situation inte var bra för honom och att han inte var sig själv. I retrospektiv kanske det handlade om brist på tillit eller trygghet i sin person.

Torkild återknyter till hur man lever och vad som konstituerar ett ledarskap. Inte bara i karriären utan även privat. På frågan om vem han riktar sig till i sina föreläsningar blir svaret ”Mänskligheten. Titeln som VD i ditt eget liv är inte någonting du tilldelas av någon annan. Det är någonting medfött som ingen kan ta ifrån dig.”

Det är vanligt att agera efter vad andra skall tycka. Att leva utifrån och in. Det utgör en direkt belastning på den inre konditionen och påverkar individen negativt. Ur ett personligt ledarskap -perspektiv, har man då lämnat ifrån sig makten till någon annan. Att istället leva inifrån och ut, där man accepterat rollen som ledare och agerar utifrån sin egen övertygelse, bygger upp individen. ”Ta tiden från att bry dig om vad andra tycker och använd tiden för att bry dig om andra”.

Trovärdig ledare

För att utvecklas som ledare behöver man se till medarbetarnas behov och vara djupt förankrad i sitt personliga ledarskap. Utan tilltro till sin förmåga och sitt ledarskap är det svårt att leda andra. Då riskerar man att luta sig mot sin auktoritet och bygga en toppstyrd organisation där ingen kommer till tals eller utvecklas.

Torkild understryker tre behov som alla människor har i olika stor utsträckning. ”Titta på mig” ”se mig” ”bekräfta mig”. Som ledare behöver man kunna tillgodose dessa behov i någon mån. Dessutom behöver man ge sig själv en klapp på axeln från och till! Detta inspirerar och gör att man inte nöjer sig med att göra minsta möjliga för att kunna få ut lön.

En fråga Torkild ibland ställer till sina åhörare och elever är om de tagit körlektioner från någon utan körkort. Det är väldigt få som räcker upp händerna. Frågan om någon haft en chef som varit en dålig ledare ger däremot åtskilliga handuppräckningar! Om man skall ledas av någon är ett grundkrav att denne kan leda. I annat fall är det svårt att känna förtroende. En stabil ledare som tar befälet i sitt eget liv, är lättare att följa och denne ledare kan också konsten att visa respekt.

Här och nu

Torkild har inspirerat åtskilliga personer genom åren och hittills har uppskattningsvis omkring 25 000 personer besökt föreläsningarna. Som egenföretagare jobbar Torkild framförallt med föreläsningar men håller också utbildningar. Drivkraften är att se människor växa och utvecklas! Faktum att han får mer energi av att jobba.

Sammanfattningsvis är Torkild en person som har stor erfarenhet av ledarskap och som dessutom omdefinierat grundkriteriet för att vara en ledare. Någonting han understryker är att ”vi behöver göra skillnad på vem vi är och på vad vi gör. Alla kan göra fel. Det innebär inte att vi är fel. Vi är bra och kan lära oss av våra erfarenheter”.

Johan Hjort

Av Mötesbranschen

den 2 september, 2014

i Konferens

Orädd visionär med norrländskt lugn och stor passion för möten

Under många år har Johan Hjort varit en framträdande person inom mötessverige, som förändrat synen på vad en konferens är och kan vara. Därför är vi mycket glada över att kunna presentera Johan som skribent på Mötesbranschen.se! Under ett samtal talade vi om hans väg in i konferensbranschen och vad som driver honom i yrkeslivet.

En medfödd tradition

Johans introduktion till servicesektorn kom vid födseln. I byn Messlingen i Härjedalen där Johan Hjort växte upp, drev hans mor en servering i fjällbyn medan hans far körde skidbuss och var stugvärd. Johan började tidigt arbeta med föräldrarna i Messlingen och vid 15 års ålder spenderades både kvällar och helger på arbete vid hans mors nyövertagna affärshotell i Sveg.

Att ha växt in i serviceyrket har bidragit till en opretentiös inställning där alla komponenter spelar roll. Som ung arbetade han med allt ifrån städ till frukostservering och bokföring. Allt som behövdes för att verksamheten skulle gå så bra som möjligt. Även om han idag är VD och ägare, är han inte rädd för att spotta i nävarna och ta i där det behövs! Han fick tidigt klart för sig att hotell- och konferens är en lågmarginalsbransch där man behöver vara smart och hushålla med sina tillgångar. Att det dessutom är ett verksamhetsområde med en ”sällanköpsprodukt” ställer också höga krav på kundnöjdhet och relationer.

Siffror och innovation

”Jag är ett sifferhuvud”

Johan definierar sig själv som ett ”sifferhuvud” och tycker om att räkna på kostnader, intäkter och satsningar. Genomgående i hans karriär finns en oräddhet som drivit honom vidare till nya visioner även när han sett rött. Med facit i hand har det varit helt rätt att gå sin egen väg och han kan uppvisa stora vinstökningar från sin tid som VD på diverse anläggningar.

Som ägare till en egen anläggning står allting på sin spets och incitamenten är större än någonsin. Sett från utsidan verkar det dock bara finnas en väg för Johan. -Rakt fram!

Upplevelsebaserade utvecklingskoncept

Det finns en traditionsbundenhet inom mötessfären och aktörer tenderar att härma varandra. Detta kan vara positivt ifall det driver mötesnäringen framåt och förödande om ingen kommer med någonting nytt! Johan pekar på ett värde som verkar ha kommit bort i många affärsplaner för konferenshotell. Nämligen att ha kul! Konferenser och möten behöver inte vara någonting pretentiöst högtravande. Tvärtom kan man hitta varandra i att göra någonting oväntat och roligt tillsammans, poängterar Johan.

Inspirationen till nya satsningar kommer till Johan från alla håll. Bollhavet som introducerades som mötesrum på Tammsvik, var en idé som väcktes på hans födelsedag när McDonalds inte ville upplåta sitt bollhav till jubilaren med vänner. Nu är det ett uppskattat koncept som bidrar till många nya insikter för konferensdeltagare!

När man gör någonting roligt och oväntat, släpper man garden och titlarna. Detta gör någonting med gruppdynamiken! Johan själv älskar gruppfenomen och hur man kan förändra relationer och hierarkier genom vardagliga medel. Att laga mat, göra vin eller dela någon annan upplevelse, öppnar för nya roller och synsätt. Företagets VD kanske inte är bäst på att trampa vindruvor eller att stå vid grillen. Plötsligt blir den tystlåtne i skaran kvällens stjärna. Johan understryker att det är alltid viktigt att förbereda en konferens för att nå bra resultat, men att göra någonting konkret tillsammans kan tillföra en dimension som annars inte kan nås. Att se varandra i nya roller kan vara bland det viktigaste man tar med sig hem.

Göra det osäljbara säljbart

Som affärsutvecklare är Johan driven och tänker gärna utanför boxen. Varje affärsverksamhet har mer eller mindre osäljbara delar. Att höja nivån och omforma dessa till eftertraktade sådana är en utmaning som kräver fantasi. Under samtalet nämner Johan några av källarrummen på Tammsvik som var mycket svåra att hyra ut. Genom att bygga om dessa rum och ge dem en unik funktion, det nuvarande bollhavet med intilliggande konferensrum, blev de attraktiva och eftertraktade lokaler som många uppskattar. Det är ett exempel på hur en verksamhet kan ändra skepnad och nå förbättrad lönsamhet.

”Vi lägger vägen medan vi går”

Det finns ingen färdig beskrivning för hur man når ett unikt resultat, men om man vet vart man vill får man fokusera på visionen och lägga vägen efterhand.

Johan talar om vikten av att omge sig av starka och kompetenta medarbetare. Flera av de han nu jobbar med har funnits med under många år och bidragit till dagens resultat. Att ha rätt personer i sin omgivning, både privat och rent professionellt, bidrar också till att jobbet inte stiger en åt huvudet. Det har skett en hel del genom åren och tempot har varit högt. Samtidigt finns det Norrländska lugnet kvar tillsammans med en inställning att få jobbet gjort och att ingen uppgift är för enkel eller för svår.

Framtiden

Som VD/ägare till Högberga gård finns det alltid någonting att göra! Högberga är en liten anläggning sett till andra aktörer på marknaden och konkurrensen växer sig allt starkare. Det finns en stor utmaning i att hävda sig mot större aktörer som dundrar ut med sin reklam och marknadsföring på bred front. Samtidigt har arbetet med Högberga aldrig handlat om att vara störst.

När vi talar om framtidsvisioner, understryker Johan vikten av att fortsätta med det man redan gör och om att ständigt förbättra sig. -Att vara lyhörd, ta hand om kunderna och vårda det som är grunden i allt servicearbete. Högberga är en unik plats med satsningar ingen annan aktör gett sig in på. Ett exempel på sådana initiativ är utvecklingen av Sveriges enda Toscanska vinfabrik på Lidingö! 2010 startades Högberga Vinfabrik och den har snabbt blivit mycket uppskattad. Konferensgäster bjuds in till att vara med vid tillverkningen och det hålls regelbundet vinprovningar direkt ur ekfaten som radats upp i Högbergas vindistrikt. I och med vinfabriken har Johan och Högberga kompletterat sitt produktutbud med någonting de är ensamma om i landet. Hög kvalitet och genuina upplevelser är- och kommer alltid att vara, eftertraktat!

Ytterligare ett av de nyare engagemang som finns på Johans meritförteckning är Top Meeting i Stockholm AB. Den samlade kompetensen hos Johan, Tommy Eriksson och Marcus Åkerlind är grunden i Top Meeting som åtar sig uppdrag relaterade till konferensanläggningar och professionella möten. Ett av de nu aktuella uppdragen handlar om att bygga upp- och profilera Tammsvik Herrgård och Krägga Herrgård. Som tidigare VD, när dessa ägdes av c/o Hotels, har Johan starka band till anläggningarna och är exalterad över samarbetet. Under 2013 valde c/o Hotels att avyttra sina konferensanläggningar till förmån för nya- och befintliga satsningar på privatmarknaden. De nya ägarna tog tidigt upp kontakten med Johan och Top Meeting för hjälp med övergångs- och uppbyggnadsarbetet.

Top Meetings uppdrag består initialt i att återuppbygga varje anläggnings eget varumärke efter att de under lång tid ingått i en hotellgrupp. Genom renodlade och unika koncept arbetar man för att väcka nyfikenhet och lägga grunden för kreativa möten! Vid sin sida har Johan sin kollega Tanja Brandin samt Göran Adlén, trendanalytiker och konceptutvecklare.

Trots många engagemang håller Johan ständigt en dörr öppen för det nya och oväntade. Det finns alltid en väg framåt och någonting som inte blivit utforskat!

Johan Hjort på Mötesbranschen.se

Som skribent på mötesbranschen.se kommer Johan att dela med sig av reflektioner och tips inom sina områden. Affärsutveckling, möten och service är några av de områden som kommer att behandlas. Håll ögonen öppna efter hans första artikel här på Mötesbranschen!

Karriär i korta drag

Högberga Gård, Ägare/VD 2013
Högberga Gård, VD 2009
Krägga Herrgård, VD 2008
Tammsvik Konferens & Herrgård, VD 2003
Grythyttans Gästgivaregård, Gästgivare 2003
Häringe Slott & Tammsvik, säljare 2000
SJ Konferens- och specialresor 1998
Storliens högfjällshotell, 1996
Hotell Mysoxen, Sveg 1989
Introducerades till servicesektorn som barn i huset.

Vägen till att förverkliga sig själv

Av Mötesbranschen

den 27 augusti, 2014

i Personlig utveckling

Åtskilliga böcker, föreläsningar och teorier gör anspråk på att ha kartan till individuell framgång. Minst lika många kan också visa vägen till hur man får sin verksamhet att blomma. Det är fullt möjligt att dessa teorier har fungerat ypperligt för några personer, men som en allmänmänsklig vägbeskrivning finns det åtskilliga fallgropar och variabler som behöver tas med i beräkningen.

Abraham Maslow, 1908-70, är en av psykologins mer omtalade namn och han är också den person som avtäckt en av de mest välkända teorierna om individens utveckling och väg till lycka. Viss kritik har riktats mot denna hypotes, men vi avvaktar för stunden med denna kritik och tittar närmare på teorin om människans behov.

Behovstrappan

Maslows behovstrappa bygger på observationer där han visar på en korrelation mellan olika individers beteenden och behov. Enligt Maslows teori följer alla människor samma trappa och vi kan omöjligt ta oss vidare till nästa steg innan vi uppfyllt de behov som korresponderar med de lägre stegen.

En redogörelse för behovstrappan (nerifrån och upp) ser ut såhär – Primära behov:

Fysiska behov
Dessa innefattar alla rent kroppsliga behov. Mat, luft, vatten, sex för att nämna några.
Trygghet
En trygg tillvaro där man inte behöver vara rädd eller på sin vakt.Sekundära behov:
Gemenskap
Relationer till sina medmänniskor. Bli del av en flock/grupp.
Uppskattning
Känslan av att man tillför någonting och har en kompetens.
Behovet av att fylla en viktig funktion.
Självförverkligande
Utvecklas förbi de grundläggande behoven och nå sin mänskliga potential.

Enligt Maslows tanke har vi en inneboende strävan efter att utvecklas och tillgodose fler behov. Dock behöver vi ha fått våra mest grundläggande behov tillfredsställda för att kunna ta oss vidare mot översta steget.

Företagsutveckling

Även om behovstrappan har kritiserats, vilket vi återkommer till, och den handlar om personer istället för verksamheter, finns det en hel del lärdom att ta del av i denna teori. Om vi applicerar behovstrappan på ett nystartat företag kan trappan, fritt tolkat, se ut så här – Primära behov:

(Fysiska behov) Intäkter, kunder, leverantörer, kompetens
Grundförutsättning för att kunna driva företaget.
(Trygghet) Långsiktighet, kontinuitet, arbetsplats, buffert
En förutsättning för att känna stabil mark under fötterna (I den mån man nu gör det i en uppstart)Sekundära behov:
(Gemenskap) Gemensamma visioner, företagskultur, professionella nätverk
Faktor som inkluderar företaget i ett sammanhang. Någonting större.
(Uppskattning) Goda vitsord, regelbundna kunder, synlighet
Det som verifierar att företaget tillför någonting i branschen.
(Självförverkligande) Det pågående arbetet med att utvecklas och testa nya saker. Sociala arbeten, bistånd, stipendier, undervisning.
Våga kasta sig ut i djärva projekt för att uppnå mer än ekonomisk avkastning.

Förvisso är detta en modell som enkelt kan omformuleras till att inte alls stämma överens med rådande företags och näringsliv. Samtidigt kan det finnas en vinst i att strukturerat se till företagets behov utifrån en lättbegriplig modell. Så till vida kanske Maslow och hans teori har någonting att tillföra även idag?

Ledarskap

Innan vi ger oss in på den kritik som riktas mot denna modell (som till en början ansågs utgöra en medelväg mellan psykoanalysen och behaviorismen), tar vi samma trappa och för in i ledningsrummet. Om Maslow bygger sin teori på människors behov, skulle denna teori vara en tillgång för alla som har anförtrotts ledarskap.

Det är svårt att passa in behovstrappan i företagskorridoren i och med att denna teori handlar om tillvaron i stort. Inte om tillfälliga jobbsammanhang. Trots detta försöker vi hitta sätt att omforma trappan till verksamheten och se hur man kan bidra till medarbetares professionella och personliga utveckling. Ett arbete som har flera goda argument bakom sig.

Primära behov:

(Fysiska behov) Löneutbetalningar, friskvård
Se till att grundvillkoren följs och att kollegorna känner tillit till att de får pengar till hyra och mat.
(Trygghet) Säkerhet på jobbet, anställningsvillkor, konflikthantering
Arbetsplatsen skall vara trygg och säker under den tid medarbetare är på jobbet och man skall se till att inte kompromissa med tidigare behovssteg.Sekundära behov:
(Gemenskap) Teambildning, lyhördhet, gemensamma aktiviteter, after work
Inför sätt att umgås över gränserna och verka för gemenskap på arbetsplatsen.
(Uppskattning) Beröm, utökade uppgifter, utvecklingssamtal
Underskatta aldrig kraften i en ryggdunk!
(Självförverkligande) Vidareutbildning, intern utveckling, rekommendationsbrev
Visa att personen kan nå förbi tröskeln och hitta sin väg. Kanske är detta en ny ledare som skall ta verksamheten framåt?

Försäljning

Även om det kan tyckas onödigt, kan man också titta på behovstillfredställande produkter och tjänster. Flera av dagens större företag appellerar i någon utsträckning till dessa punkter.

Primära behov:

(Fysiska behov) Hälsokost, träningsutrustning, friskvårdsprogram
(Trygghet) Villalarm, försäkringar, hjälm, självförsvarSekundära behov:
(Gemenskap) Facebook, Twitter, telefoner
(Uppskattning) ”Unna dig någonting extra” -choklad, SPA
(Självförverkligande) Resor, självhjälpskurser, hitta sig själv.

Även om denna sista behovstrappa inte är huggen i sten eller ens för allvarligt menad, fyller den en funktion genom att se hur såväl företag som individer, med viss god vilja, kan anses följa en någotsånär gemensam bana.

Kritik mot Maslows behovstrappa

Det finns många invändningar mot denna behovstrappa och ett av de kanske vanligaste angreppen är att den helt saknar empiriskt underlag. Vidare anses den vara för odefinierad för att en korrekt empirisk studie skall genomföras.

För de med intresse för historia och kulturell utveckling, ringer det förmodligen en välbekant klocka om de unilinjära utvecklingsmodeller som länge ansågs ha relevans, även om så inte längre är fallet. Trots befogad kritik är det dock en teori som använts under lång tid och som med rätt distans kan vara intressant även om det aldrig skulle bli en accepterad vetenskap inom psykologiska, vetenskapliga skolan.

Avslutningsvis

Oavsett synen på behovstrappan som hypotes, är det en struktur som i viss mån kan underlätta och ge uppslag. Om inte annat kan det vara ett intressant experiment att testa på sin verksamhet och person.

WOW! Otroligt inspirerande!

Av Mötesbranschen

den 25 augusti, 2014

i Diverse

Se denna fantastiska video där rullstolsburne freestyle atleten Aaron ”Wheelz” Fotheringham showar. Otroligt häftigt!

Mel Robbins – ”Stop saying you are fine!”

Av Mötesbranschen

den 21 augusti, 2014

i Personlig utveckling

Det har gått ett antal år sedan Mel Robbins intog scenen och dagligen bidrar hon till att förändra människors liv. Enligt egen utsago är hon inte intresserad av hur hennes klienter känner sig. Det viktiga är vad de vill!

Med utgångspunkt i en karriär som brottmålsadvokat och sedermera i ledarroller för uppstartsprojekt, fortsatte hon sin karriär som executive coach i eget företag. Trebarnsmamman och kommunikationsexperten fick snabbt uppmärksamhet för sina framgångar och har sedan dess figurerat i tv, radio, som kommentator och på scen i egenskap av föreläsare. Hennes approach är rättfram och enkel. Genomgående talar hon om vikten av att göra någonting av sina visioner och idéer, vilket flertalet inte gör i den utsträckning de skulle kunna.

En viktig del i arbetet med att nå sina mål, enligt Mel Robbins, är att sluta acceptera nuläget! Frasen: stop saying you are fine, är en röd tråd i hennes metodik och förändringspedagogik. Hennes direkta råd är att kalla saker för vad de är! Att, (fritt översatt), säga att ”det är ok” innebär att man nöjer sig och därmed släpper möjligheten att förändra någonting. Säg att du mår dåligt eller att du känner dig euforisk!

Agera nu

Den som lyssnar på en föreläsning av Mel Robbins kommer snabbt att känna igen sig i vad hon beskriver. Precis som man kan välja att trycka på ”snooze-knappen” för att ligga kvar i sängen en stund till, kan man göra detsamma också när det gäller idéer om att förändra vardagen. Man flyr möjligheten att lyckas till förmån för invanda mönster. Det är inte komplicerat att nå sina drömmar. Tvärtom är det logiskt och lättbegripligt. Däremot är det inte nödvändigtvis enkelt.

Utanför boxen

Att stanna i det som är välbekant och inövat kan kännas utmärkt. Samtidigt innebär det att man nöjer sig och avfärdar sin högst uppnåbara potential! Mel Robbins rekommenderar att ställa väckarklockan en halvtimme tidigare än vanligt och att gå upp så fort som möjligt. Det kommer förmodligen att ta emot och kännas obekvämt men det är ett tillfälle att bryta mönster och att göra någonting som i stunden känns motigt! Oavsett förändring kommer det nästan aldrig kännas kul att gå emot sina vanor och rutiner. Därför behöver man släppa hur man känner och agera för att nå målet!

Våga gå utanför ramarna och nå drömmen! Se Mel Robbins TEDx viudeo som setts över 950 000 gånger

Bild: MelRobbins.com